Vad kännetecknar framgångsrikt patientsäkerhetsarbete? Är det de stora visionerna, de strategiska besluten, de storslagna projekten?
Är det de stora visionerna, de strategiska besluten, de storslagna projekten?
Nej – det handlar om helt andra saker. Visst är det viktigt med visioner, att se det önskade läget framför sig och sätta mål. Men till syvende och sist är det tålmodigt, uthålligt förbättringsarbete i det dagliga arbetet som förbättrar patientsäkerheten. Det visar de tre intervjuer som gjorts med representanter för framgångsrika arbetsplatser. Oavsett om det handlar om att bekämpa trycksår, tillämpa basala hygienrutiner och klädregler eller att förebygga vårdrelaterade infektioner ser man samma mönster. Engagerad ledning som efterfrågar resultat, en ändamålsenlig organisation där det råder förtroende mellan högsta ledning, verksamhetsnära ledning och hälso- och sjukvårdspersonalen. Likaså besjälade människor som får med sig andra människor, att mäta resultat av förbättringsarbeten och att dra lärdomar av resultaten samt inte minst att engagera personalen är framgångsrecept. För det är bara med systematik och uthållighet vi kan skapa en ökad patientsäkerhet. Den dag vi också på allvar får med patienterna i detta arbete kommer vi att nå nya höjder och att tillsammans närma oss en nollvision när det gäller vårdskador. Men det gäller att gneta på och aldrig förtröttas.
/Eva Estling, samordnare
eva.estling@skl.se
|
|
När det vid sista PPM-mätningen visade sig att Blekingesjukhuset var tredje bäst i landet på att bekämpa trycksår bjöd vi på tårta. Det är viktigt för engagemanget och uthålligheten att fira framång.
Orden är Suzana Selans, chefssjuksköterska som brinner för omvårdnadsfrågor. Hon sitter i sjukhusledningen och har till uppgift att stödja och hjälpa verksamheten med att förbättra omvårdnaden i olika avseenden, bl.a. trycksårsbekämpning. Till sin hjälp har hon fem omvårdsutvecklare som finns ute på avdelningarna.
- Det hjälper inte att jag som en centralt placerad figur mässar om hur man ska undvika trycksår. Det är lätt att bortförklara med att jag inte vet hur det är ute i vården. Men om omvårdnadsutvecklarna som till 30 procent arbetar ute i vården säger samma sak blir det en helt annan tyngd och legitimitet i budskapet.
Blekingesjukhuset har gjort en lång resa. När man började arbeta med trycksårsbekämpning år 2011 var siffrorna ganska dåliga. Då fick över 20 procent av alla inneliggande patienter trycksår. Efter fyra år har man halverat siffran som nu ligger på 9,7.
Vad är då framgångsfaktorerna? Det är inte bristande kunskap, menar Suzan. Alla vårdutbildade vet hur man ska förebygga trycksår. Vad det gäller är att skapa rutiner för att också göra det rätta. En sådan rutinförändring har t. ex. varit att införa individuella lägesförändringslistor så att man alltid ser när patienten senast fick ändra läge. Därutöver har sjukhusets alla madrasser bytts ut till tryckavlastande madrasser och många får dessutom behandlande madrasser. Att göra en bedömning av risk för trycksår bland alla patienter över 65 år inom 24 timmar är också ett sätt att skapa underlag för åtgärder. Men det gäller ju också att vidta dessa åtgärder. Riskbedömningen i sig har inget egenvärde. Vi är bra på lägesförändringar och att sätta in madrasser men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter när det gäller hälavlastning, säger Suzana.
Sommaren är en utsatt tid med många sommarvikarier som inte alltid får information om hur trycksår förebyggs. Därför har man gått ut med utbildning och också lovat tårta till de avdelningar som når målet att göra riskbedömningar för minst 75 procent av patienterna. Det kan bli en sporre att upprätthålla vårdkvaliteten även under sommarperioden.
Vilka råd vill du ge andra sjukhus när det gäller att förebygga trycksår?
- Knyt samman ledningen med golvet, håll i och håll ut, uppmärksamma också de små framstegen och fira framgångar, säger Suzana avslutningsvis.
|
|
En framgångsfaktor när det gäller att öka följsamheten till basala hygien-och klädregler är vår hygienombudsorganisation. Den ger oss från smittskydds- och vårdhygienenheten samarbetspartner ute i verksamheten.
Anna Skogstam är biträdande hygien- och smittskyddsläkare och Birgitta Sahlström är avdelningschef för smittskydd och vårdhygien i Värmland och berättar hur arbetet med BHK vuxit fram i landstinget.
Utvecklingen under en femårs period visar att andelen som tillämpar korrekta hygienrutiner och klädregler först, gick brant uppåt. Från 2010 till 2012 nästan fördubblades andelen: Från 40 till 80 procent. Efter en dipp under ett år fortsatte kurvan uppåt och ligger vid senaste PPM-mätningen något högre än i riket.
- Vi var tidigt ute och bildade en hygienombudsmannaorganisation ute på avdelningarna. Vi förstod också vikten av månatliga mätningar vid sidan av de nationella PPM-mätningarna två gånger om året. Sedan 2014 är det obligatoriskt att mäta. Det har gjort att det skapats engagemang ute i verksamheten. Vi har också satt upp förbättringstavlor på avdelningarna där man kan följa utvecklingen. Alla enheter får ett svar när de lämnat in sina uppgifter och kan följa sin egen utveckling över tid berättar Anna.
Samspelet mellan den centrala smittskydds- och hygienenheten och verksamheten är viktig. Vårdpersonalen har det tufft och de måste få stöd att uppmärksamma BHK. Därför har man tagit fram en lättare presentation av resultaten som avdelningscheferna får sig tillsänt där det också framgång hur enheten presterar i förhållande till andra enheter. Det blir en sporre till ytterligare förbättringar.
Det är också tydligt för besökare att landstinget är mån om patientsäkerheten. I lokalerna möts man av en blå skylt med en spritdispensär och en uppmaning att sprita händerna.
- Vi vet att om man når 85 procents följsamhet till BHK påverkas förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vi tänker nu skapa gemensamma ombud för VRI och BHK så att vi bättre kan bekämpa infektionerna, säger Birgitta.
Vilka goda råd vill ni ge andra landsting?
Det är viktigt hur man presenterar resultaten och att man ger återkoppling. Vi har fått hjälp av kommunikationsenheten att ta fram material. Det krävs att ledningens stöd är tydligt och uthålligt och läkarna måste engageras mer. Man kan passa på att tala om hygien- och klädregler i olika sammanhang, t. ex. när man informerar om antibiotika och infektionsverktyget. Att bygga förtroendet är A och O. Det är viktigt att smittskydds- och hygienheten upplevs som ett stöd – inte som en kontrollfunkion, slutar Anna och Birgitta.
|
|
|
|
|
Katarina Waldenborg är patientsäkerhetscontroller i Region Örebro län och betonar att frågan om patientsäkerhet är en kulturfråga. Det gäller att ge personalen kunskap om att vårdrelaterade infektioner går att bekämpa. Region Örebro län ligger mycket bra till i den senaste PPM-mätningen av vårdrelaterade infektioner. Katarina vill dock varna för att överdriva tolkningen av dessa data. Mätningarna genomförs vid en viss dag och kan påverkas av olika faktorer. En gång bröt magsjuka ut precis när mätningarna gjordes vilket naturligtvis påverkade resultatet.
- Men visst har vi blivit allt bättre på kampen mot infektioner, säger Katarina. Vi började titta på infektioner som uppkommer i samband med urinretention och kateteranvändning. Den analysen ledde fram till en diskussion om huruvida det alltid är så nödvändigt att sätta kateter och om så sker – vikten av vilken metod man använder när man sätter kateter. Vi har ett universitetssjukhus i länet och där vårdas ju kanske mer sjuka patienter. Men även för dessa är det viktigt att diskutera katetersättning och undvika överanvändning. Detta har mynnat ut i nya riktlinjer. Eftersom huvuddelen av inträffade VRI sker som komplikation till följd av kateteravlastning har en riktad utbildningssatsning skett i samverkan med kliniskt träningscenter (KTC). Det har medfört att
infektionerna har sjunkit.
Ett annat område som man angripit systematiskt är luftvägsinfektioner hos äldre män där man utvecklat mobiliseringsprogram, sjukgymnasterna har engagerats och andningsvården har blivit bättre. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Det finns en väl uppbyggd organisation med hygienombud på varje avdelning. Vårdhygien upplevs som stöd och genomför VRI-dialoger på klinikerna.
Vad det gäller är att skapa en kultur där vårdrelaterade infektioner ses som en avvikelse, inte en oundvikbar komplikation. Genom att personalen dagligen gör en riskbedömning av vilka patienter som ligger inne - en daglig riskinventering om man så vill; vad man kan göra för att undvika infektioner skapas en gemensam medvetenhet om frågan. Det är också mycket viktigt att ledningen är tydlig och uthållig i frågan. En aktör i sammanhanget som hittills inte mobiliserats är patienten.
Tänk när vi redan vid inskrivningen informerar patienten om risker och förhållningssätt för att undvika infektioner. Då kommer vi säkert att få ett genombrott när det gäller att bekämpa vårdrelaterade infektioner slutar Katarina.
|
|
Sommarenkät
Sommaren i vården har varit bättre än väntat och många landsting uppgav att rekryteringen av framför allt sjuksköterskor var mer besvärlig än tidigare år. En uppföljande enkät med landstingen visar dock att rekryteringsläget under sommaren var bättre är väntat för flera landsting Inget landsting uppger att sommarsituationen blev svårare än befarat. Tre åtgärder pekas ut som de mest effektiva för att klara av bemanningen:- Tidig planering
- Extra ersättning för flytt av semester
- Renodling av sjuksköterskornas arbetsuppgifter genom omfördelning av arbetsuppgifter.
Enkätsvaren bekräftas också av de kontinuerliga mätningarna av överbeläggningar, vilka visar på en liknande situation som föregående sommar. Detta trots att antalet disponibla platser var färre i år. En av orsakerna är att samarbetet med kommunerna fungerat bra.
Endast ett landsting uppgav i enkäten att de hade haft fler Lex-Maria anmälningar under sommaren jämfört med det övriga året, medan ett annat landsting uppgav att de hade haft färre anmälningar under sommaren. Fyra landsting uppgav också att väntetiderna på akuten varit kortare än normalt, medan tre landsting uppgav att väntetiderna varit längre. Övriga uppgav att väntetiderna varit som under det övriga året.
Läs mer:
Sommaren bättre än väntat
Journalgranskningar visar på färre vårdskador. Den fjärde rapporten om skadeläget i vården, Skador i vården, visar att antalet vårdskador minskar.
Andelen vårdtillfällen där patienten fått en vårdskada har minskat från 9,9 procent det första halvåret 2013 till 7,3 procent andra halvåret 2014. Den minskning av vårdskador som ses mellan åren innebär att uppskattningsvis 15 000-20 000 färre patienter årligen slipper drabbas av en vårdskada. Mer än hälften av skadorna bedömdes som lindriga, men närmare 45 procent ledde till förlängd sjukhusvistelse. I fem procent av fallen bedömdes skadan orsaka bestående men eller till och med bidra till att patienter avled. Journalgranskningen visar även att drygt 60 procent av skadorna gått att undvika, eller sannolikt varit undvikbara.
Granskningen omfattar över 38 000 vårdtillfällen från 65 sjukhus och är därmed även internationellt sett en av de största som någonsin genomförts.
Läs mer:
Kraftlig minskning av vårdskador
|
|
Trycksår – Framgångsfaktorer för att förebygga
Trycksår är en vårdskada som orsakar stort lidande för patienten. Trots att trycksår har uppmärksammats på såväl nationell som regional nivå, minskar inte förekomsten av trycksår i önskad takt.
Under hösten 2014 har Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en studie för att identifiera faktorer som kan hänga samman med en lägre andel trycksår.
Dessa framgångsfaktorer finns nu i en rapport.
Läs mer:
Framgångsfaktorer för att förebygga
|
|
|
|
|
Databaserna för trycksår, BHK och VRI är öppna under hela hösten för månatliga lokala och regionala mätningar. SKL planerar att bjuda in till PPM-trycksår, BHK och VRI våren 2016.
|
| Nu börjar planeringen av den nationella patientsäkerhetskonferensn 21-22 september 2016. |
|
|
|
|
|
|
|
En vägledning i infektionsverktyget kommer att publiceras inom kort.
|
|
Följ oss på TwitterVi som arbetar inom SKL:s verksamhetsområde patientsäkerhet twittrar på @patientsäkerhet. Följ oss gärna för senaste nytt!
|
|
|
