|
|
Arbetet med att göra vården säkrare fortgår med oförminskad styrka. Vi lär oss mer och mer om hur vi ska undvika att patienter kommer till skada. Att utveckla en säkerhetskultur förutsätter kommunikation mellan vårdens olika aktörer.
Inför framtiden ser jag flera utvecklingspotentialer. I Kalmar län har man med stor framgång utvecklat vårdguidens e-tjänster för att göra vården mer tillgänglig och säker. I Jönköping tar man hjälp av ett IT-system för att undvika överbeläggningar.
Ett annat huvudspår i framtidens patientsäkerhetsarbete är patienten själv. Det gäller att verkligen ta till sig patientens perspektiv och se denne som en fullvärdig medlem av vårdteamet. Det är en av huvudtankarna med Blekinges SAMSPEL-modell. I detta nyhetsbrev delar Blekinge, Kalmar och Jönköping med sig av sina erfarfenheter.
Eva Estling, samordnare
eva.estling@skl.se
|
|
 |
Vård och omsorg ges av en mängd aktörer och olika huvudmän. En stor utmaning är att få dem att samspela bättre och i enlighet med patientlagen – få en informerad och delaktig patient. SAMSPEL är en samarbetsmodell som ska stödja kommunikation mellan vårdenheter och sätta individens behov i centrum.
Annika Wåhlin är FoU-strateg vid landstinget i Blekinge. Hon beskriver modellen, som bygger på tre delar, och förklarar att det är individens perspektiv som ska vara i fokus - inte de organisatoriska. Det handlar om att skapa en helhetsbild med bättre struktur för hur och när vi kommunicerar med varandra i vårdens olika delar. Modellen lägger stor vikt vid att vård- och omsorgsplanering sker hemma hos patienten.
Den första delen handlar om att ta fram en Samordnad individuell plan, SIP. Den utgår ifrån individens vardag och ska fånga upp alla behov oavsett vem som är huvudman. Det innebär också att i förebyggande syfte erbjuda insatser i tid för att undvika onödig sjukhusvistelse.
Den andra hörnpelaren är ett beslutsstöd för att avgöra vilken vårdnivå som är aktuell. Behövs specialistvård eller stöd från vårdcentralen? Verktyget heter SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) och används för att skapa struktur i kommunikationen mellan vårdpersonal. Ett strukturerat samtal minskar riskerna för att information glöms bort eller misstolkas.
Den sista delen, Säker utskrivning, sker vid hemgång från sjukhus. Redan vid inskrivning påbörjas planering för hemgång för att det ska ske tryggt och säkert med alla inblandade.
– Alla länets vård och omsorgsverksamheter ska börja arbeta enligt SAMSPEL. Vi ser klara fördelar med modellen och patientsäkerheten förbättras, berättar Annika.
– Men det tar tid att få med alla involverade och ändra rutinerna. Ibland är vi fast i ett organisatoriskt tänkande och det är lätt att glömma patientens perspektiv som är mer än bara symtom eller diagnos. Men vi tränar på det, avslutar hon.
|
|
|
|
|
Free from Harm - Accelerating Patient Safety Improvement, Fifteen Years After To Err Is Human. The National Patient Safety Foundation december 2015
Improving Diagnosis in Healthcare, en rapport från Institute of Medicine, USA, oktober 2015
Processorienterat ledningssystem för patientsäker vård
av Anita Edvinsson, januari 2016
|
|
|
|
|
Antalet inloggningar på 1177 Vårdguidens e-tjänster har mer än fördubblats i förhållande till samma period förra året. Kalmar län har länge arbetat med att utveckla sina e-tjänster och (landstingets) fokus-område digitalisering stödjer den utvecklingen.
Per Birkerud är informationsstrateg i Landstinget Kalmar och har arbetat med webbutveckling i många år. Han var med redan på tiden när Infomedica och senare Sjukvårdsrådgivningen arbetade med att göra sjukvården mer tillgänglig. Nu är det 1177-vårdguidens webbplats med e-tjänster.
Ett stort steg i utvecklingen var när landstingen och regioner började göra sina egna tillägg, artiklar och nyheter till den nationella webbplatsen.
På Kalmar läns webbplats hittar man det mesta. Man kan boka tider, förnya recept, skriva egenremisser och läsa sin journal. Dessutom kan man ladda ner läkarintyg och skicka det direkt till Försäkringskassan. För ungdomar går det att gratis beställa klamydiatest och reumatiker kan förbereda läkarbesök genom att kontinuerligt föra in sina värden.
Andra rubriker på sajten är fakta och råd om en mängd sjukdomar, regler och rättigheter vad gäller vård och var man hittar vårdenheter. Det finns också möjlighet att ställa frågor anonymt.
– Det bästa med webbplatsen är att den ökar invånarnas tillgänglighet till vården. Ingen behöver längre bevaka telefontider utan kan gå in när det passar. Samtidigt avlastas vården med enkla ärenden och kan använda resurserna där de bättre behövs. En win-win-situation för alla, säger Per.
En viktig aspekt är att tjänsten ökar patientsäkerheten. Man loggar in på samma sätt som till sin internetbank och ingen utomstående har tillgång till uppgifterna. Informationen om patienten, till exempel läkemedelslistan, finns samlad på ett ställe vilket underlättar vid vårdens övergångar och minskar risken för vårdskador.
– Utvecklingsarbetet tillsammans med alla landsting och regioner har varit helt avgörande för tjänsten. Inget enskilt landsting skulle ha klarat det själv. Nu planerar vi att utveckla antalet tjänster, bredda användningen och standardisera så att länets alla invånare kan få tillgång till samma utbud, avrundar Per.
|
|
|
Årets nationella Patientsäkerhetskonferens kommer att ligga i direkt anslutning till Äldreriksdagen. På så sätt skapar vi fokus kring sammanhållen vård, samverkansformer och förbättrat informationsutbyte mellan olika vårdgivare. LÄS MER
|
|
 |
Ryhovs sjukhus i Region Jönköping har hittat en modell för att undvika överbeläggningar. Tidigare slog varje avdelning vakt om sina vårdplatser. Men genom mötesformen Daglig styrning talar man inte längre om min patient utan om "vår".
Anette Abrahamsson, som är chefssjuksköterska, berättar om hur de på alla tre sjukhusen i regionen arbetar med modellen för att undvika överbeläggningar. Grunden är det dagliga morgonmötet när alla tjugo vårdenhetschefer samlas under Anettes ledning. På mötet går man igenom beläggningssiffrorna för varje avdelning och matar in dem i ett IT-system de själva låtit bygga.
Verktyget, som kallas Dashboard, ger en kontinuerlig rapportering av vårdplatsläget på ett enhetligt och transparent sätt utifrån fastställda, disponibla och belagda platser. Mötet tar bara 10 minuter och därefter tar vårdplatskoordinatorn vid och gör en prognos över kommande dygn. Mot bakgrund av den kan sedan åtgärder vidtas. Det kan till exempel handla om en utskrivningsklar patient på kirurgen som flyttas till en ledig plats på en vårdavdelning istället.
På det här sättet kan man styra patientflödet och undvika stockningar.
- Vi ligger bra till när det gäller att undvika överbeläggningar tack vare våra samlade åtgärder, konstaterar Anette. - Det är också viktigt att kommunerna tar över utskrivningsklara patienter så att de inte blir kvar på sjukhuset längre än nödvändigt. Vi har ett gott samarbete med länets kommuner och träffas en gång i månaden. |
|
