|
Regeringen skjuter fram införandet av ett nytt ersättningssystem i mottagandet av ensamkommande barn och unga till juli nästa år. Det är ett bra beslut, anser SKL. – Nu får kommunerna större möjligheter att hinna ställa om sina verksamheter så att de barn och unga som flytt till Sverige från andra länder kan få ett bra mottagande, säger SKL:s ordförande Lena Micko. Ersättningsnivåerna är dock oförändrade
|
|
|
Regeringen har meddelat att förslaget om hälsoväxling dras tillbaka. Förslaget var felriktat och hade blivit dyrt för arbetsgivare i kommuner och landsting, något SKL poängterat i kontakter med regeringen. Arbetet som parterna har genomfört har gett det resultat SKL ville. SKL kommenterar hälsoväxlingsförslag
|
|
|
SKL har i samarbete med Socialdepartementet tagit fram metodverktyget Innovationsguiden för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor. Hösten 2016 har alla svenska kommuner möjlighet att söka stöd till sitt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. Sista ansökningsdag är den 30 september
|
|
|
Det är positivt att regeringen vill skapa fler platser på lärarutbildningen och införa allmän lovskola, anser SKL. Samtidigt uppmanar förbundet regeringen att skicka ut Skolkommissionens betänkande på remiss, vilket regeringen indikerat att den inte tänker göra. SKL kommenterar regeringens skolförslag
|
|
|
Byggare behöver konkurrens Det är möjligt att bygga prispressade bostäder även i Sverige. Ökad konkurrens skulle tvinga byggbranschen att öka produktiviteten och sänka kostnaderna, svarar SKL tillsammans med SABO. Slutreplik om byggande
| |
|
|
|
|
|
Kommunernas fordran på staten Flera medier uppmärksammar nu att Migrationsverket släpar efter med sina ersättningar till kommunerna i asyl- och flyktingmottagandet. Myndigheten är skyldig kommunerna mångmiljardbelopp och den totala skulden blir allt större.
SKL har arbetat länge för att skulderna – som gäller bland annat ersättningar för kommunernas kostnader för omsorg, boenden och skolgång – ska betalas. Men nu flaggar en del kommuner för att de måste ta lån för att hantera situationen. Andra undersöker möjligheten att koppla in Kronofogden. Ytterst är det de barn och vuxna som ska få ett bra mottagande som riskerar att drabbas när Migrationsverket sviker.
Så här kan det inte fortsätta. Migrationsverket måste få ordning på sin verksamhet. Om myndigheten inte förmår att åstadkomma effektiviseringar, då får den börja betala ut ersättningar genom schabloner och kontrollera kommunernas underlag i efterhand. Att, som nu, hålla på och debattera internt om det är så att myndighetens ineffektivitet beror på lata medarbetare födda på 80-talet är knappast vägen framåt…
När det gäller just mottagandet av ensamkommande barn och unga vill regeringen införa ett schabloniserat system där ersättningar betalas ut automatiskt. Det är bra. Möjligheten ökar då att kommunerna, i alla fall på detta område, får sina ersättningar utbetalda i tid.
Förslaget var från början att det nya systemet skulle börja gälla vid årsskiftet, men i dag gick regeringen SKL och kommunerna till mötes och sköt fram införandet av systemet till juli nästa år. Kommunerna får därmed mer tid att ställa om för att kunna ta emot de barn och unga som flytt till Sverige på ett bra sätt. Däremot förändrar inte regeringen de föreslagna ersättningarna, som inte täcker kommunernas kostnader. Men i och med att införandet av systemet senareläggs kan vi nu fortsätta diskussionerna med regeringen om att nivåerna behöver revideras.
Regeringen tar alltså ett steg framåt, medan Migrationsverket fortfarande har mycket att bevisa. Kanske behöver myndigheten ta intryck av Rosenbad?
Håkan Sörman
Tidigare krönikor
|
|
|