|
|
Andelen elever som tar gymnasieexamen ökar. En förklaring kan vara bättre matematikresultat. Samtidigt riskerar en stor grupp elever att hamna utanför arbetsmarknaden efter ofärdiga studier. – En stor och viktig utmaning är hur kommuner och skolor ska stödja och motivera den stora grupp elever som inte fullföljer gymnasiet. Ett sådant arbete börjar redan i grundskolan. Samhället har inte råd med att en så stor grupp unga inte klarar sina studier. Varje individ är unik och måste ses som en tillgång, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. 65 procent uppnådde examen inom tre årSå stor andel tog gymnasieexamen i din kommun (excel)
|
|
|
|
Inom ramen för ett samarbete mellan SKL och en rad fackförbund finns nu en arbetsmiljöutbildning för kommuner, landsting och regioner. Utbildningen är kvalitetssäkrad och förankrad med alla inblandade parter. SKL:s arbetsgivarblogg om utbildningen
|
|
|
|
Du har väl inte missat kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden? Genom satsningen vill SKL bidra till att göra en bra välfärd ännu bättre. Initialt ligger fokus på att lyfta skolresultaten, öka bostadsbyggandet och stärka vården. Rapporter kopplade till #vivässarvälfärden
|
|
|
|
Välfärdsjobben engagerar mest
Anställda i kommuner, landsting och regioner upplever sina arbeten som viktiga och meningsfulla och de känner sig också mer motiverade än anställda på övriga arbetsmarknaden.
Det visar en rapport från SKL
|  |
|
|
Sista chansen att ta del av 200 miljoner
Regeringen har satsat 200 miljoner kronor på socioekonomiskt utsatta områden. Pengarna är avsatta för att förbättra områdenas utemiljöer och att skapa kreativa mötesplatser.
Sista ansökningsdatum 15 oktober
Avtal klart för personliga assistenter
Ett avtal inom området personliga assistenter är klart mellan Kommunal och Almega Vårdföretagarna.
Avtalet ger en löneökning på 2,2 procent
Ytterligare 850 miljoner föreslås för bredband i hela landet
Regeringen föreslår att landsbygdsprogrammet förstärks med totalt 850 miljoner kronor 2017-2020 för bredbandssatsningar.
Total satsning på 4,1 miljarder kronor
Stor potential att hitta bostäder till nyanlända på landsbygden
Det visar en inventering som Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp genomfört.
Inventering av fem kommuner identifierade 90 bostäder
Enhetlig kontroll ska underlätta byggande
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att i samråd med SKL lämna förslag som bidrar till enhetlighet i kontrollen av serietillverkade hus. Uppdragets syfte är att underlätta byggandet av standardiserade bostäder.
Senast 30 juni 2017 ska uppdraget vara genomfört
Regeringen vill ha 3 600 fler utbildningsplatser
Regeringen gör en utbyggnad på 3 600 på lärar- och förskollärarutbildningarna. Utbyggnaden ska vara klar 2021.
Svenska som andraspråk ska prioriteras
|
|
|
|
|
Vanskligt att lova för mycket
Kommuner och landsting uppskattar de tio välfärdsmiljarder som regeringen nu ska börja betala ut varje år som ett extra statligt tillskott. Men det är vanskligt att trissa upp förväntningarna om vad pengarna ska räcka till.
Bättre vård. Bättre skola. Stärkt asyl- och flyktingmottagande. Tiotusentals nya jobb. De tio miljarderna ska räcka till mycket – och regeringen gör ständiga hänvisningar till dessa pengar i olika sammanhang.
Här behöver vi dock backa bandet något. Absolut, tio miljarder kronor är mycket pengar. Men som jämförelse hade kommunerna och landstingen i fjol kostnader på cirka 900 miljarder kronor. Bara gymnasieskolan kostade uppåt 40 miljarder kronor.
I SKL:s ekonomiska prognoser ser vi dessutom att kostnaderna nu ökar snabbt. Orsaken är att behovet av välfärd växer kraftigt. Andelen barn och äldre i befolkningen blir större och många människor som flytt till Sverige ska ges en bra start på livet i sitt nya land. Sen så skär ju regeringen ner på statens bidrag inom vissa områden, däribland mottagandet av ensamkommande barn och unga. Utöver detta blir även kommunernas och landstingens skatteintäkter lägre än väntat kommande år. Som exempel sänkte vi nyligen vår prognos för 2017 med sex miljarder kronor.
Flera kommuner och landsting indikerar att skattesatser behöver höjas, och alla arbetar med att effektivisera sina verksamheter. Men regeringens tio miljarder riskerar ändå att ätas upp av kostnadsutvecklingen. Istället för att tala om stora kvalitetshöjningar, kanske pengarna snarare ska ses som ett viktigt tillskott i svåra ekonomiska tider.
Det vore olyckligt om vi hamnade i en situation där kommuner och landsting fick skulden för att inte ha infriat regeringens stora löften. För regeringen finns förstås också risken att det framöver kommer kritik om att man lovar runt men håller tunt.
Håkan Sörman
 Tidigare krönikor
|
|
|
