Två klassiska Bibliotek i ny kostym

Det nya vattenspelet på Götaplatsen är en del av en allmän uppfräschning av Avenyn men har kommenterats som Göteborgs dyraste lekplats! – ”Lågvattenmärket på Avenyn”! Bakgrunden till dessa beska kommentarer är att Göteborgs stad har haft diffust mål och projektledningen har enligt många kostat orimligt mycket när man tvingats spara på andra håll. Läs mer om kritiken.

Ett projekt som har fallit bättre ut är Göteborgs ”nya” Stadsbibliotek bakom vattenspelet. I det här nyhetsbrevet kan du se bilder på resultatet av den omfattande renoveringen. Du får ock så kika in i ett annat renoveringsprojekt som nu har avslutats, i KTH:s bibliotek i Stockholm.

Klicka på bilderna så kan du se dem i större format med alla detaljer.

Mycket nöje!


 

En miljoner besökare per år

Stadsbiblioteket är Göteborgs mest besökta kulturinstitution med över en miljon besökare per år. Det invigdes på Götaplatsen 1967 av Astrid Lindgren. Och på Världsboksdagen 2014 återinvigdes det igen efter en omfattande renovering som tog två år. 

Enligt arkitekt Peter Erséus från Erséus Arkitekter är byggnaden en tegelbyggnad och ett glashus i ett. Det beror på betraktningsvinkeln. Tittar man rakt framifrån är det tydligt hur glasfasaden dominerar, men står man lite på sidan om tar det sandgula teglet över. Helheten gör att huset smälter bra in med de andra karaktäristiska byggnaderna vid Götaplatsen.

 

Stort blev större

Huset renoverades och byggdes ut med 3700 m2 till totalt 12 700 m2. Fasaden utåt förnyades, medan den befintliga fasaden behölls intakt invändigt där påbyggnaden skedde. Nyheterna i huset är många. Barn- och ungdomsavdelningarna har blivit dubbelt så stora, det finns nya scener för arrangemang, fler läsplatser, grupprum och konferensrum. Dessutom har byggnaden blivit energisnål.

 

Ny entré ger en lugn ljusgård

Innanför huvudentrén låg en ljusgård som fungerade som ett entrétorg. Nu när huvudentrén har flyttats till husets ena hörn har ljusgården förvandlats till en lugn och rofylld plats. Här finns en ny tidskriftsavdelning och när man blickar upp mot taket öppnar sig himlen genom de runda små takkupolerna, en av alla arkitektoniska guldklimpar från originalbyggnaden.

 

Dicksonska rummet, ett bokningsbart kulturarv

Innan ombyggnaden påbörjades gjordes en antikvarisk utredning där man valde att bevara utvalda delar och detaljer i original. Dicksonska rummet är ett sådant rum från 1967 med undantag av mattan som är nytillverkad. Tillsammans med ett flertal nya mötesrum här uppe på det över planet är det tillgängligt för extern uthyrning.
 
Dicksonska rummet är uppkallat efter Oscar Dickson som 1861 öppnade det första folkbiblioteket i Haga. Placeringen var medveten då Haga var känt som en arbetarstadsdel och Dickson ville på detta sätt ge ”de hårt slitande arbetarna” ett gratisnöje. Bygget genomfördes med donationsmedel från Dicksonska stiftelsen och Dickson själv finansierade löpande bokinköp. Vid hans död i juli 1873 uppgick bokbeståndet till cirka 3 000 band.

 

Förbättrad studiemiljö i KTH Biblioteket

KTH Biblioteket i Stockholm är inhyst i arkitekt Erik Lallerstedts nationalromantiska laboratoriebyggnad från 1917. Det byggdes för praktisk forskning och ingenjörskonst
och vid en omfattande renovering i början av 2000-talet var den bärande idén att återskapa laboratoriegården, det stora gårdsrum som byggdes igen på 1950-talet. Höstterminen 2016 har nästa uppgradering av det klassiska biblioteket invigts. Målet har varit att skapa fler studieplatser och en förbättrad studiemiljö.

 

Mer av allt - ljus, människor och studier

Antalet studieplatser har mer än fördubblats, från 442 till 900. Tekniken är uppgraderad med bättre ventilation, ljudmiljö, fler eluttag och ny belysning. Den stora ljusgården, som tidigare var fylld med höga bibliotekshyllor, fungerar nu som ett öppet torg med öar av kombinerade bokhyllor och studiegrupper. Efter ombyggnaden har biblioteket slagit flera besöksrekord med över 4 000 besökare per dag.

 

Ny belysning laddar mobil och dator

Till projektet tog Ahrbom & Partner fram en specialdesignad bordsarmatur i trycksvarvad aluminium som har placerats på varje studiebord i den öppna miljön. Med eluttag direkt på bordsarmaturen sparar man installation gör det enkelt för eleverna att ladda datorer och mobiler.  Armaturen tillverkas av Ateljé Lyktan och är den del av deras ateljéprojekt som tar fram specialarmaturer för specifika projekt.

 

Ångdomen - rum för tyst läsning

Från början var det här KTH:s pannrum och värmecentral som även användes som laboratorium för forskning och utveckling. Idag är Ångdomen den tysta läsesalen som även rymmer KTH-samlingen. Den innehåller dels allt material som har publicerats på KTH, dels material som har inkommit till biblioteket fram till och med 2010. Efter det tas inte längre tryckta examensarbeten emot. Till årets ombyggnad har antalet sittplatser utökats från 46 till över 140.