|
|
Även om det självklart finns vissa undantag, så har äldreomsorgen aldrig varit så bra som den är i dag, skriver bland annat SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog i en debattartikel. 9 av 10 äldre uppger att de är nöjda och trygga med den omsorg de har. Men vi står inför stora utmaningar, bland annat en åldrande befolkning. För att kunna utveckla de nya arbetssätt som kommer att behövas är det viktigt att kommuner och andra som bedriver äldreomsorg inte blir inlåsta i statliga detaljregler. Det gäller allt från bemanning och rumsutrymmen till PUL-regler. Debattartikel
|
|
|
|
Framtidens patienter blir förlorare om Sverige inte förmår att överge dagens regionala indelning. Nuvarande länsindelning har uppenbart spelat ut sin roll, skriver bland annat SKL:s ordförande Lena Micko i en debattartikel.
"Krav på kompetens och finansiell styrka"
|
|
|
|
SKL:s jurister utreder objektivt och redovisar både argument för och emot att ordna en folkomröstning i indelningsfrågan, skriver SKL:s chefsjurist Germund Persson i en debattreplik. Beslut för kommun eller landsting?
|
|
|
|
Vilka är politikerna i Östergötland och Jönköping?
SKL fortsätter att presentera vilka de förtroendevalda är i kommuner, landsting och regioner.
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland?
Vilka är lokalpolitikerna i Jönköping?
Hur kan statens styrning av kommuner och landsting utvecklas?
Statskontoret har kartlagt den samlade styrningen av kommuner och landsting. SKL, tillsammans med Statskontoret, bjuder nu in till ett lunchseminarium för att presentera och diskutera slutsatserna från kartläggningen. Seminariet webbsänds.
Info om seminariet och länk till webbsändningen
Statskontorets rapport
Arbetsgivarbloggen om räddningstjänstavtalet
Jeanette Hedberg skriver på Arbetsgivarbloggen om förhandlingen som fortsätter med Brandmännens riksförbund. Och om hur Räddningstjänsten i Östra Blekinge vill jobba vidare med avtalet som redan har slutits med Kommunal och Vision gällande beredskapsbrandmän.
"Kombinationsanställda ger ökade möjligheter"
Vårdbloggen om goda siffror för cancervård
På Vårdbloggen gläds Hans Karlsson över att väntetiderna till cancervård tycks vara på väg att kortas. Det visar statistik från Regionala cancercentrum i samverkan. "Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet men det är ändå ett tecken på att de nya arbetssätten med standardiserade vårdförlopp fungerar."
Arbetssättet infördes i cancervården 2015
|  |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunerna tar sitt ansvar för Lärarlönelyftet
Nu har första rekvisitionen för Lärarlönelyftet kommit in till Skolverket. Tre miljarder kronor ska delas ut årligen med syftet att premiera skicklighet och utveckling i läraryrket. Trots detta har Lärarlönelyftet mött en hel del kritik. Den har i huvudsak gått ut på att inte alla lärare får ta del av satsningen. Då är det viktigt att komma ihåg att det heller aldrig har varit tanken.
Grundidén med Lärarlönelyftet var att skapa en modell där vissa – extra skickliga – lärare får ta del av ett extra tillskott av pengar, ett statsbidrag. Lönedifferentiering är en av de viktigaste delarna i modellen. Satsningen ligger helt utanför den ordinarie lönesättningen och ska inte blandas ihop med den årliga löneöversynen.
Att få till stånd en bra lokal process för fördelningen av pengarna har inte varit enkelt. I grund och botten är det positivt både med detta extra tillskott och att lärares löner sätts individuellt, efter prestation. Det skapar förutsättningar för en lönekarriär likt andra grupper i samhället, och det möjliggör att vi kan använda lönen som ett styrmedel för resultatutveckling i skolan.
Det är oerhört viktigt att vi alla – stat, huvudmän och fackliga organisationer – fortsätter att ta ett gemensamt ansvar för att få denna reform att fungera. Noterar vi brister, så behöver vi lösa dessa tillsammans. Vi behöver bygga tillit mellan varandra och inte minst vinna lärarnas respekt.
Skolverkets tidigare prognoser om att inte alla kommuner skulle söka pengar från Lärarlönelyftet var grovt felaktiga. Tyvärr har detta skapat onödig kritik mot kommunerna som arbetsgivare. Den kritik som förts fram via media har också i viss mån färgat relationerna mellan de lokala parterna och i onödan försvårat relationen.
Faktum är att 289 av 290 kommuner under hösten gett ett urval av kompetenta lärare ett lönelyft inom ramarna för Lärarlönelyftet. Den kvarstående kommunen har valt att invänta nästa sökomgång. Alla kommuner tar alltså sitt ansvar i en situation som inneburit mycket merarbete och svåra beslut.
Om jag fick önska något inför nästa omgång – eller andra reformer – är det att underlätta den snåriga byråkratin för huvudmännen, och att reformerna innehåller mindre detaljstyrning. Dagens vildvuxna flora av uppgifter som behöver redovisas under kort tid – och sedan ett hastigt implementerande i alla tusentals skolor – är som gjort för att lägga ved på brasan i kritiken mot hur kommunerna kan hantera skolan.
Men ändå lyckas kommunerna med sin uppgift. Igen.
Lena Dahl
 Tidigare krönikor
|
|
|
