Den senaste mätningen av väntetider i vården visar att 9 av 10 patienter som bedömdes behöva få träffa en läkare i primärvården, fick detta besök inom vårdgarantins tidsgräns. Vårdgarantins tidsgräns är sju dagar. Jämfört med vårens mätning når något färre landsting/regioner över 90 procent när det kommer till andelen patienter som får sitt läkarbesök inom tidsgränsen.

– Patienter som behöver få sin vård i tid är viktigt. Att siffrorna – om än marginellt – är något sämre, är något att hålla ögonen på. Vi vill ju att alla ska få vård i tid, säger Hans Karlsson, chef, avdelningen för vård och omsorg.
Baseras på uppgifter från 1084 vårdcentraler

En nyanserad bild av vården
I ett reportage i Agenda i söndags gavs en bild av svensk sjukvård med växande köer och stängda vårdplatser, orsakad av brist på personal, främst sjuksköterskor.
 

Dystert förvisso. Men låt det inte skymma att vi faktiskt också har medicinska resultat i världsklass och en cancervård som tack vare satsningen på standardiserade vårdförlopp väsentligt kortat väntetiderna på vissa typer av cancer. Det konstaterade Socialstyrelsen för någon månad sedan.
 

Kommuner, landsting och regioner arbetar också målmedvetet med personalens arbetsmiljö. Nyligen undertecknade SKL ett nytt avtal för 110 000 medarbetare i vården med fokus på vila och återhämtning, vilket i sin tur leder till tryggare och säkrare vård.
 

Visst står vi inför stora utmaningar, med en snabbt växande och en allt äldre befolkning, samtidigt som skattekraften inte utvecklas i samma takt. Det betyder att vården måste kunna ta hand om fler patienter på nuvarande resursnivå.
 

För att lyckas i vår ambition att öka tillgängligheten, patientsäkerheten och skapa en jämlik vård måste vi ta hjälp av digitaliseringen.
Det är vår tids nya effektiviserande teknik. Många andra branscher har också i grunden omstrukturerats av digitaliseringen. Vården har ännu inte hunnit lika långt.
 

Inför det nya året är det därför viktigt att arbeta för att fortsätter den digitala utvecklingen.
 

Vårdpersonal ska inte behöva logga in i flera olika system för att föra in information om en patient. Personal i hemsjukvård behöver kunna ha tillgång till patientjournaler via surfplattor.
 

Många patienter skulle med digitala lösningar kunna få en första bedömning betydligt snabbare än idag. Många skulle kunna få stöd att bryta levnadsvanor som leder till kroniska sjukdomar.

Att skapa den tillgänglighet våra invånare kräver förutsätter stora investeringar i digitala lösningar, liksom nya arbetssätt. Dessutom krävs att regering och riksdag anpassar lagstiftningen till digitaliseringen. Av landsting och regioner krävs bättre samordning, både sinsemellan och med kommunerna.
 

Och sist men inte minst: Att ändra på sitt arbetssätt kan ta emot. Men att fortsätta göra som vi alltid har gjort, kommer inte att lyfta resultaten.