Vi står åter inför ett nytt år och det är dags att göra bokslut över 2016. Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt att utvecklas, vilket är glädjande. Den rapport som i dagarna kommer att publiceras, Skador i vården på nationell- samt region- och landstingsnivå, visar att vårdskadorna är färre nu än för 3 år sedan. I nyhetsbrevet presenteras också en ny webbaserad sårutbildning om sårdiagnostik och sårbehandling, Sårsmart. Båda finns att läsa mer om i brevet. Vi går in i en ny fas där arbetet med att säkra vården inte längre är ett projekt utan det ska inlemmas i ordinarie verksamhet. Nya former måste hittas för förvaltning och utveckling av resultaten från det gemensamma arbetet. Fortsättning följer, men först ska vi fira helg och unna oss en välförtjänt avkoppling. God jul på er alla! Eva Estling, samordnare
eva.estling@skl.se |
|
|
|
Numera granskar den sammanslagna medicin/geriatrik och akutavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg journaler under pågående vårdtillfällen. Den markörbaserade journalgranskningen tillsammans med bättre patientmedverkan har lett till ett mer proaktivt arbetssätt och ökat lärande för medarbetarna.
Eva-Karin Elkjaer och Malin Liljevall från Västra Götaland berättar hur de ändrat sina arbetssätt. Tidigare gjorde patientsäkerhetsteamet ett 20-tal journalgranskningar i månaden som sedan rapporterades vidare till ledningsgruppen. Vårdpersonalens möjlighet att ta del av resultaten i lärande syfte var små. Sedan snart två år utför teamet nu även journalgranskning under tiden patienten ligger inne. De intervjuas också med både öppna och riktade frågor. Stor vikt läggs vid patientens upplevelse av vården. Känner du dig delaktig? Finns det något som vi skulle kunna göra annorlunda? |
Andra viktiga frågor som tas upp är: om det finns en gemensam vårdplan? Har patienten medverkat och fått planen utskriven? Vilka riskbedömningar har gjorts? Finns det en omvårdnadsplan med mål?
Samtalen får inte ta mer än 40 minuter och därför krävs det inte mer resurser än tidigare, konstaterar Malin Liljevall.Förebyggande arbeteDe nya arbetssätten gör att man kan upptäcka både patientsäkerhetsrisker och vårdskador. Samtalet med patienten blir ett bra underlag till förebyggande arbete.
– Vi hade en diskussion om kvalitetsombuden skulle genomföra granskningarna men enades om att patientsäkerhetsteamet har bättre förutsättningar att hitta mönster som kan föras upp på verksamhetsnivå, berättar Malin Liljevall.
På så sätt blir det ett led i att förbättra patientsäkerheten. Det viktigaste i modellen är att återföra kunskap, från granskning till vårdteam och dess chef. |
|
|
|
|
I dagarna publiceras en ny vårdskaderapport omfattande 58 427 granskade vårdtillfällen under perioden 2013 - juni 2016. Rapporten fastslår att antalet vårdskador minskar mellan första halvåret 2013 och samma period 2016. Samtidigt konstateras också att risken för vårdskador är högre bland utlokaliserade patienter.
De viktigaste fynden i rapporten är:
Antalet vårdskador tycktes öka under andra halvåret 2015. Denna trend fortsatte dock inte under första halvåret 2016. En statistiskt säkerställd minskning av antalet vårdskador har skett mellan första halvåret 2013 och samma period 2016. Antalet vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad och svikt i vitala funktioner minskade signifikant under denna period.
Andelen vårdtillfällen där patienter utlokaliseras ökar. Frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter. Utlokalisering innebär en patientsäkerhetsrisk. Om utlokalisering måste användas ska det ske på ett sätt som minimerar riskerna för patienterna.
Undersökningen bekräftar tidigare fynd 100 000 patienter på svenska sjukhus får varje år vårdskador av varierande allvarlighetsgrad.
Vårdtiden för patienter med vårdskador är mer än dubbelt så lång som för patienter utan skador. Kostnaden för den extra vårdtid som beror på vårdskador beräknas till ungefär 7 miljarder kronor årligen.
|
|
 |
Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för att dokumentera, lagra och återkoppla information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning.
Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlingsrekommendationer samt att minska bruket av bredspektrum antibiotika.
Under 2016 har flera av Infektionsverktygets funktionaliteter utvecklats.
- Rapporter kan nu distribueras automatiskt utan att behöva logga in i Rapportverktyget. Välj själv vilka av dina rapporter du vill skicka ut och hur ofta.
- Funktionen ordinationsorsak kan nu ändras. - Större önskade förändringar i regelverket från verksamheten. - Fasta färger i diagram, konfigurerbart antal decimaler och diagram textstorlek. - Uppdatering av kodverk, buggrättningar, servermiljöer. Den 22 mars 2017 anordnar Inera ytterligare en erfarenhetsutbytesdag och användarundersökning.På Inera:s hemsida inera.se/infektionsverktyget finns uppdaterad användarhandledning, FAQ:er och exempelrapporter. Prenumerera gärna på Infektionsverktygets nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad. |
|
|
|
Nu finns en ny sårutbildning på webben "Sårsmart". Utbildningen har tagits fram av Strama Stockholm i samarbete med specialister på området. SKL har varit med och finansierat utbildningen. I webbutbildningen ingår också trycksår. Länk till utbildning: www.sarsmart.se |
|
|
|
|
|
I framtiden kommer alltfler patienter att vårdas i hemmet. Det ställer helt nya krav vad det gäller att skapa en säker vård. Karolinska institutet, KTH och Linnéuniversitet driver nu ett projekt där granskningsteam runt om i landet ska skaffa sig kunskap om hur patientsäkerheten inom hemsjukvården kan förbättras. I projektet har hittills 600 journaler granskats.
|
|
Mirjam Ekstedt, Karolinska institutet berättar om projektet och framhåller att framtidens sjukvård står inför stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre multisjuka kommer att ställa stora krav på hemsjukvård och egenvård som redan idag står för den större delen av all vård.
Förhållandena inom hemsjukvården skiljer sig i många avseenden från sjukhusvård. Det råder olika lagar och värderingar och gränserna mellan olika vårdgivare är otydliga. Tillgång till information är bristfällig.
600 granskade journaler
De vanligaste markörerna i granskningen har varit oplanerad läkar-och/eller sjuksköterskekontakt, uttalad smärta, uttalad oro, ångest, lidande, existentiell smärta och/eller psykisk smärta, fall och oplanerat byte av vårdenhet.
Resultaten som presenterades under ett möte för SKL:s kontaktpersoner i patientsäkerhet visar att 53 procent av patienterna var kvinnor, medelåldern låg på 80 år och patienterna var multisjuka. En fjärdedel hade råkat ut för en skada och det bedömdes att hälften av dessa hade kunnat undvikas. De vanligaste skadorna var vårdrelaterade infektioner, fall, kärl/hudskador och trycksår.
|
