|
|
En gång för länge sedan
Kungliga Operan har varit Sveriges nationalscen för opera och balett sedan den 18 januari 1773, då den första föreställningen gavs. Två år tidigare hade kung Gustaf III avskedat den franska operatrupp som under ett tjugotal år spelat i det så kallade Bollhuset vid Slottsbacken i Stockholm.
Gustav III ville skapa en svensk ensemble som kunde framföra operor på svenska. Den svenska truppen uppträdde i Bollhuset i elva år tills 1782 då ett nytt operahus stod klart och ensemblen kunde flytta in.
I detta nyhetsbrev får ni följa med på en tur i den svenska operahistorien och dess hus.
Klicka på bilderna för att se dem i ett större format med alla detaljer.
Mycket nöje!
|
|
|
|
Gustav III:s Operahus
Den 30 september 1782 invigdes det nya Kungliga Teaterhuset, ritat av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Gustav III hade ett brinnande intresse för opera, dans och teater och bekostade med egna medel Operans verksamhet.
Knappt tio år efter invigningen, den 16 mars 1792, sköts Gustav III vid en maskeradbal på operan och avled den 29 mars. Händelsen ligger till grund för Verdis opera Maskeradbalen.
Det gustavianska operahuset stod kvar i ytterligare hundra år efter kungens död. Då var huset så pass slitet, omodernt och brandfarligt att man 1892 beslöt att riva det. Än idag kan man se hur det gamla operahuset såg ut genom att titta rakt över Gustav Adolfs torg där Arvfurstens palats ligger, nuvarande Utrikesdepartementet.
|
|
|
|
|
Det nya Operahuset
Det nya operahuset uppfördes på samma plats, och kallades det Oscarianska efter den då regerande monarken Oscar II. Arkitekten till det nya operahuset var Axel Anderberg, som arbetade i en nyklassisk stil. Det tog nästan sju år att färdigställa den nya Operan. Under tiden hystes Kungliga Teaterns ensemble in i Svenska Teatern på Blasieholmen, som långt senare skulle jämnas med marken i en förödande brand.
Exteriören på det nya huset byggdes i nyrenässans medan trapphuset, foajén och salongen utformades i nybarock. Här syns detaljer från Kungliga Slottet, Arvfurstens palats och Riksdagshuset. Även färgsättningen binder ihop Operan med Riksdagshuset och Slottet.
|
|
|
|
Guldfoajén
Med takmålningar av Carl Larsson påminner Guldfoajén utseendemässigt om Garnieroperan i Paris. Efter nästan 100 år genomgick Operan 1989 en stor renovering. Då reparerades tvättades, målades och omförgylldes alla de publika utrymmena, från stora entrén till operasalongen. Idag kan vi åter uppleva operahuset i all sin ursprungliga prakt och exakt i det skick det hade vid invigningen.
Minst två dagar i veckan är det lunchkonsert i Guldfoajén med Kungliga Operans egna sångare och musiker eller andra framstående artister.
|
|
|
|
Kungens våning
Från en separat entré på Strömgatan leder ett magnifikt trapphus upp till den kungliga våningen. Här finns Hovlogen, den Kungliga logen, Drottningens rum och Kungens foajé. Rummen är uppförda som en hyllning till Oscar II och hans ätt och får officiellt bara användas av kungahuset.
Bilden till vänster är vägen in till den Kungliga logen och Kungasalen. Till höger syns den övre delen av trapphuset med takstuckatur i vit marmor. Bilden nedan visar Kungasalen.
|
|
|
|
|
Utsmyckningar i al fresco
I stora salen finns sju takmålningar av Georg Pauli (1855–1935). Förutom författare och debattör var han en av Sveriges främsta freskomålare. Freskotekniken använder pulvriserat färgpigment som blandas med kalkvatten och målas direkt på våt kalkputs. Det gör al fresco-tekniken mer hållbar jämfört med al secco-tekniken som målas på torr kalkputs.
Väggmålningarna är utförda av den mer namnkunnige Prins Eugen (1865-1947).
|
|
|
|
Den vackra vägen mellan
Det är lätt att förblindas av allt det magnifika redan i entrén. Men även de offentliga trapphusen
är praktfulla med många fina detaljer, om än mer sparsmakade. På den vänstra bilden syns ett stort ventilationsdon som har gömts bakom ett galler av konstsmide. Man vill inte tänka på hur samma don hade sett ut med dagens byggnorm.
|
|
|
|
Den stora scenen
Operabyggnaden är hemvist för Kungliga Baletten, Kungliga Hovkapellet samt Kungliga Operans kör. Av föreställningarna på Kungliga Operans scen är 60 procent opera och 40 procent balett. I salongen finns drygt 1100 sittplatser fördelade på parkett och tre rader.
|
|
|
Änglar med ritning
Takets plafondmålning är gjord av konstnären Vicke Andrén. Tittar du noga (klicka på bilden för att se detaljer) ser du uppe till vänster att en av liten ängel bär en ritning av just det operahus över vars publik den svävar.
|
|
|
Takkronan sköter ventilationen
Med sina över 1000 rum och tretton våningar är operan en komplicerad blandning av kulturhistorisk byggnad och sjudande musikliv, med höga och varierande krav på ventilation och rumsklimat. Idag har operan mer än hundra ventilationssystem och bara huvudfläkten behandlar 140 000 kubikmeter luft per timme. Basen till den två ton tunga ljuskronan sköter även tilluften i salongen. En gång per år hissas den ner för översyn.
|
|
|
|
|
Operan imorgon
Trots sitt praktfulla hus lider Kungliga Operan idag av trångboddhet och stora arbetsmiljöbrister. I december 2016 gav Regeringen klartecken att renovera och bygga ut operahuset. Ombyggnaden beräknas vara klar 2025 och är det största byggprojekt som Statens fastighetsverk har tagit sig an.
|
|
|
Besök OperanGå på Opera eller balett. Klicka härSe och upplev byggnaden med guidade visning. Klicka härÄt och drick på någon av Operarestaurangerna. Klicka härÄt och drick på Operakällaren. Klicka här
|
|
|
Lasse Olsson Photo fotograferar inredning, arkitektur och belysning. Mitt nyhetsbrev kommer ut 6-8 gånger per år och presenterar fotograferade projekt samt rapporter från möbelmässorna i Stockholm och Milano.
|
|
