Aktuellt inom vården
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Patientsäkerhetsarbete 2017
 
Fortfarande drabbas många patienter av vårdskador. Det innebär både lidande för patienterna och kostnader för vården.
I vårens nyhetsbrev lägger vi fokus på vårdrelaterade infektioner och trycksår. Vi har under många år arbetat med patientsäkerhet och har god kunskap om framgångsfaktorerna. Trots det har nedgången av VRI och trycksår avstannat. Enligt bedömningar ökar den genomsnittliga vårdtiden för varje vårdrelaterad infektion med drygt 10 vårddagar. Det finns med andra ord mycket att vinna på förebyggande åtgärder. Läs vidare i nyhetsbrevet och om OECD:s nya rapport ”THE ECONOMICS OF PATIENT SAFETY” eller se filmklipp om trycksår.

Som så ofta i förbättringsarbete är det systematik och uthållighet som ger utdelning. Engagera ledningen, mobilisera personalen, stärk teamarbetet, gör en handlingsplan, mät och analysera resultaten och för tillbaka dem till verksamheten, involvera patienten.

Låt oss tanka ny energi och stödja varandra i vårt viktiga arbete att skapa en säker vård.

Eva Estling, samordnare
eva.estling@skl.se
 
SKL har tagit fram nio åtgärdspaket för stöd i det förebyggande arbetet. Samtliga finns att ladda ner eller beställa från SKL:s webbutik. Till webbutik
 
Vårdrelaterade infektioner
 

Varje vårdrelaterad infektion (VRI) ökar i genomsnitt vårdtiden med drygt 10 dagar. Om det gick att förhindra dessa skulle svensk sjukvård kunna spara 7 miljarder kronor per år. Journalgranskarna bedömer att ungefär hälften av alla VRI skulle kunna undvikas.

När satsningen Förbättra patientsäkerheten inleddes 2007 var målsättningen att halvera förekomsten av VRI under fem år. Inledningsvis sjönk antalet VRI men med tiden har kurvan stagnerat.
Målet uppnåddes inte på nationell nivå även om enskilda landsting och verksamheter förbättrat sina resultat avsevärt.
Förekomsten av VRI mäts på två sätt. I punktprevalensmätningar (PPM) mäter man förekomsten av infektioner på inneliggande patienter en viss dag. I markörbaserad journalgranskning analyseras förekomst av infektioner i patienternas journaler. Idag finns det ett mycket gediget faktaunderlag baserat på tusentals patienter och vårdtillfällen. I PPM-mätningar har 9 procent av patienterna en VRI och i MJG-mätningarna innehåller 5-6 procent av vårdtillfällena en VRI. Multisjuka äldre har mest skador.
Resistenta bakterier
STRAMA är det nätverk som leder kampen mot smittspridning och onödig antibiotikaförskrivning. En viktig aspekt i infektionsbekämpning är att motverka utvecklingen av resistenta bakterier. Det är så pass viktigt att regeringen ser resistenta bakterier som ett hot mot rikets säkerhet.
Multiresistenta bakterier ökar i samhället och man har upptäckt att förekomsten i spädbarns blöjor har ökat till 20 procent. Multisjuka äldre och antalet minskade vårdplatser, med risk för överbeläggningar och utlokaliseringar, är några riskfaktorer i sammanhanget.


Antibiotika på SÄBO
För att uppmärksamma infektioner i den kommunala hälso- och sjukvården har man inlett HALT-mätningar avseende antibiotikaanvändning på kommunernas särskilda boenden. 129 kommuner deltog under förra året och mätningarna gjordes i samarbete med kvalitetsregistret Senior Alert. Sår och urinkatetrar är de vanligaste riskfaktorerna och korttidsboenden är mest utsatta.
Ett exempel på lokalt förbättringsarbete är socialförvaltningen i Nässjö. De har utsett ett hygienombud inom äldrevård och funktionshinderomsorgen med uppgift att sprida kunskap och goda vanor i arbetslaget.

Forskning kan visa vilka framgångsfaktorerna är. Kunskap finns men det handlar om att tillämpa den i verksamheten. Det handlar om att skapa en organisationskultur där VRI ses som oacceptabla, patienten ses som en viktig medskapare och att alla i organisationen, oavsett nivå, tar sitt ansvar för att skapa goda förutsättningar.

Närmare 7 av 100 belagda vårdplatser används av en patient vars vårdtid har förlängts till följd av en vårdrelaterad infektion
 
 
Patientsäkerhet lönar sig
 
SKL publicerade år 2014 rapporten ”Patientsäkerhet lönar sig” där merkostnaden för förlängd vårdtid, som vårdskadorna medför, beräknades till cirka 8,5 miljarder årligen.
De ekonomiska aspekterna av brister i patientsäkerheten redovisas nu i en rapport från OECD publicerad i mars 2017 ”THE ECONOMICS OF PATIENT SAFETY - Strengthening a value-based approach to reducing patient harm at national level”. OECD uppskattar att cirka 15 % av kostnaderna för sjukhusvård i OECD länder uppstår på grund av brister i patientsäkerheten. OECD menar att det går att förebygga många typer av vårdskador genom ett systematiskt förbyggande arbetssätt och att kostnaderna för det arbetet är mycket lägre än för vårdskadorna.
 
Ny SKL-rapport - Fördjupad analys av vårdrelaterade infektioner
Inom kort kommer SKL i samarbete med flera myndigheter och organisationer att publicera en kunskapsuppdatering med fokus på VRI.
Det är en fördjupad analys av VRI med jämförelser över tid och fördelning mellan ålderskategorier, kön och medicinska specialiteter. En bedömning av allvarlighetsgraden för de olika infektionstyperna och en fördjupad analys av dödsfall ingår också i rapporten som kommer ut i maj 2017. Kostnaden för VRI har beräknats och en jämförelse med resultaten från punktprevalensmätningarna har gjorts.
 
Framgångsfaktorer trycksår
 

I likhet med de vårdrelaterade infektionerna sjönk förekomsten av trycksår när patientsäkerhetssatsningen inleddes men sedan dess har det legat stabilt på drygt 13 procent. Bland riskpatienterna är motsvarande siffra drygt 20 procent.

I kommunal hälso- och sjukvård är drygt 7 procent drabbade av trycksår. Resultaten varierar mellan sjukhus och verksamheter.
Enligt internationella studier finns det även inom området trycksår stora ekonomiska vinster att uppnå. Att förebygga trycksår beräknas kosta som mest ca 90 euro medan behandling av trycksår ligger närmare 500 euro.

Det finns internationella riktlinjer som anger hur trycksår ska förebyggas. Patienter över 70 år och de som är eller förväntas bli sängliggande, rullstolsbundna eller sittande en stor del av dygnet ska riskbedömas. Äldre, barn och ryggmärgsskadade är utsatta patientgrupper. Att göra hudbedömning, planera, informera och följa upp med patient samt anhöriga liksom överrapportering till nästa vårdenhet är framgångsfaktorer.

Hela vårdkedjan
Det är viktigt att se till hela vårdkedjan. Redan i ambulansen ska förebyggande åtgärder vidtas. Långa väntetider på akuten är en riskfaktor. Men även intensivvård, operation och palliativ vård är särskilt utsatta verksamheter.För att undvika trycksår kan särskilda madrasser vara användbara men även projekt som analyserar tryckpunkter i ryggen och nutritionsstöd.
Samlat grepp i Kalmar
I landstinget Kalmar län har man tagit ett samlat grepp för att undvika trycksår. En länsövergripande arbetsgrupp har tagit fram ett gemensamt material och arbetsrutiner. Ett exempel är två filmer med information om trycksår som riktar sig till brukare och personal. Till film på Regionförbundet Kalmar läns hemsida
I arbetet har man kartlagt trycksårsförekomsten på varje avdelning och förebyggande åtgärder har prioriterats. Det handlar om vändschema, rätt madrass och avlastande produkter. All vårdpersonal utbildas och det finns en handlingsplan som följs upp på alla nivåer.

Kalmars arbete stöds av forskning om hur man lyckas med att förebygga trycksår. Det handlar om att underlätta för vårdpersonalen att göra rätt och att hålla frågan levande.  Det handlar även om patientnära coaching och snabb återkoppling av resultat till olika nivåer i organisationen samt till patienten.
TIPS - Läs mer om Framgångsfaktorer och åtgärdspaket för att förebygga trycksår. Finns att ladda ner eller beställa från SKL:s webbutik. Till webbutik
 
Sårsmart webbutbildning
 
Trycksårsutbildningen – Sårsmart.se är en webbutbildning med fokus på sårdiagnostik. Den täcker sju typer av sår, med teorifördjupning, fallbeskrivning, diagnos och behandlingsval.

Webbutbildningen har tagits fram av Strama Stockholm med finansiellt stöd av Sveriges Kommuner och Landsting och i nära samarbete med det nationella kvalitetsregistret RiksSår. Gå in och testa dina sårkunskaper! Länk till utbildning: www.sarsmart.se/
 
Patientsäkerhetsberättelse 2017
 
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvård (HSLF:FS 2016:40) finns i 7 kap. 1§ uppgifter om vad patientsäkerhets-berättelsen ska innehålla förutom det som anges i patientsäkerhetslagen. Författningen trädde i kraft 1 mars 2017. Reviderad mall finns på SKL:s webbplats.
 
TIPS
 
Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Socialstyrelsens nya webbplats med samma namn tydliggör reglerna och vänder sig till dig som arbetar i hälso- och sjukvården och tandvården. Länk till webbplats https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/

Öppna jämförelser 2016 - Säker vård - en indikatorbaserad uppföljning. Socialstyrelsens rapport 2017 belyser vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket innebär att den fokuserar på indikatorer för säker vård. Till rapporten, öppnas i nytt fönster.