Statens ansvar för flexibla utbildningsvägarVad jobbar dagens gymnasie- och högskoleelever med om två decennier? Svaret är att ingen riktigt vet. Men så kallade ”Millennials”, generationen födda mellan 1980 och 2000, förväntas år 2025 utgöra 75 procent av arbetskraften. De är uppväxta i en digital och ständigt föränderlig värld och med förväntningar på en utbildning och arbetsmarknad som är tidsenlig, flexibel och innovativ. Kommuner, landsting och regioner arbetar systematiskt med att locka till sig och behålla utbildad personal. Det handlar till exempel om att använda rätt kompetens på rätt plats, att erbjuda fler att jobba heltid och att underlätta medarbetarnas karriärmöjligheter. Trots detta är behovet av utbildad personal stort i flera viktiga välfärdsyrken. Åtta av tio landsting har idag svårt att rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. I kommunerna är det besvärligt att hitta utbildade undersköterskor, socionomer och förskollärare. Sökandetrycket till många av utbildningarna är högt men det behövs helt enkelt fler utbildningsplatser. Tyvärr har statens matchning av utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik inte riktigt dimensionerats och anpassats efter arbetslivets snabba förändringar. Det är statens ansvar att se till att det finns flexibla utbildningsvägar in till jobben. I rapporten ”Utbilda för framtidens välfärd” presenterar SKL ett antal framgångsfaktorer för hur staten bättre kan möta de krav arbetslivet ställer och kommer att ställa i ännu högre grad framöver. Vi anser bland annat att staten måste skapa fler utbildningsplatser på fler ställen, anpassa utbildningarna efter arbetslivets behov, gynna jämställda yrkesval och bättre tillvarata nyanländas kompetens. Ett livslångt lärande är viktigt för att vara anställningsbar under ett helt yrkesverksamt liv. Det kan handla om omskolning eller att uppdatera sina kunskaper inom samma bransch. Eller att möjligheterna att studera vidare och byta yrke mitt i livet förbättras. Staten har en viktig roll i att skapa utbildningsvägar till framtidens välfärdsyrken. Flera studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning är en nödvändighet för en inkluderande och rörlig arbetsmarknad. Och det är också en nödvändighet för i att kommuner, landsting och regioner ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Lena Dahl Tidigare krönikor
| 
