Under våren 2017 har SKL tagit fram kriterier för kommuner, landsting och regioner i arbetet med mänskliga rättigheter. Med inspiration från det internationella konceptet "Human Rights City" har SKL i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) tagit fram ett antal kännetecken eller kriterier för vad som skulle kunna utmärka en svensk MR-kommun eller MR-region.
MR-plattformen med kriterierna antogs av SKL:s styrelse den 10 mars och uppmärksammades på årets Demokratidag.
- Rättighetsperspektivet får inte hamna vid sidan om och ses som något extra. Plattformen ger förutsättningar för mänskliga rättigheter att bli en naturlig del i den ordinarie styrningen och ledningen, säger Emil Broberg, 3:e vice ordförande för SKL. |
|
|
|
Den 29-30 augusti anordnas Revisionskonferensen 2017 i Karlstad. Målgrupp för sammankomsten är revisorer i landsting och regioner samt presidierna i landstings- och regionfullmäktige. Bakom två dagars-konferensen står Landstinget i Värmland och SKL. Årets konferens kommer bland annat att ägnas åt arbetet med God revisionssed 2018. Vidare erbjuder ett intressant program med till exmepel Hans Karlsson, avdelningschef Vårs och omsorg SKL, Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, HG Wessberg, ledamot av Europeiska revisionsrätten samt den olympiske guldmedaljören i höjdhopp Stefan Holm. Inbjudan |
|
|
|
Hur väl lyckas partierna rekrytera och behålla förtroendevalda och hur fungerar den svenska representativa demokratin på lokal nivå? För att få en fördjupad bild av dessa frågor har SKL finansierat en forskningsrapport av statsvetarna Gissur Ó. Erlingsson och Richard Öhrvall från Linköpings universitet. I enkätutskicket har rapportförfattarna har ställt frågor till ett stort antal av dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen beskriver hur erfarenheten av att komma in som ny i kommunpolitiken påverkar den nya politikerns syn på kommunpolitiken, på sig själv och sina möjligheter att påverka. Vidare undersöks politikernas syn på förutsättningar att fullgöra uppdraget, liksom olika aspekter av den lokala demokratin. Rapportförfattarna pekar på några utmaningar för den svenska representativa demokratin som att: - de förtroendevalda är mindre nöjda med demokratin än vad medborgarna är,
- och att erfarenheten av ett fullmäktigeuppdrag inte tycks stärka det politiska självförtroendet.
”Fullmäktigeledamoten och mandatperioden” är den andra rapporten i serien. Läs rapporten |
|
|
|
Hat, hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot för vårt demokratiska system. Det kan bland annat leda till att människor avstår från att ta politiska uppdrag. SKL genomför en satsning för att stödja medlemmarna i arbetet mot hat och hot. Vi genomför bland annat utvecklingsarbete och erbjuder utbildningar. En grupp toppolitiker har arbetat med stöd, förhållningssätt och attityder kring hat och hot. I fyra filmer berättar de hur det påverkar deras uppdrag, är en del av vardagen, rädslan och behov av stöd. Se filmen Toppolitiker berättar och SKL visar fakta om hot och hat |
|
|
Demokratibarometern är ett analysverktyg för att utveckla den lokala demokratin och uppdraget som förtroendevald. Den består av en kartläggning av hur medborgare och förtroendevalda upplever den lokala demokratin och en analys av deras svar.
Kartläggningen består av elva intervjufrågor som ställs per telefon till medborgare samt frågeformulär med 36 frågor som besvaras av ledamöter och ersättare i fullmäktige.
Svaren på frågorna analyseras utifrån fyra bedömningsgrunder;- Tydlighet,
- pålitlighet,
- medborgarnära och
- effektivitet.
Svaren på frågorna utgör kommunens resultat i Demokratibarometern. I den skriftliga rapport som SKL sammanställer finns bland annat diagram med kommentarer som belyser resultaten inom de fyra bedömningsgrunderna.
Läs mer om Demokratibarometern
|
|
|
