Vårens ekonomirapport pekar fortsatt på stora utmaningar framöver. Kommuner, landsting och regioner behöver bland annat investera i allt från och skolor, äldreboenden till sjukhusbyggnader.

– Intäkterna har tillfälligt ökat kraftigt, men det har också kostnaderna. Framöver måste vi ta till en rad olika lösningar för att sektorn ska kunna klara välfärdsuppdragen, säger Lena Micko, ordförande för SKL.
Effektiviseringar och ökade statsbidrag behövs

Regeringen och SKL är överens om ersättningen för läkemedel för åren 2017–2019.
25,9 miljarder för 2017 

SKL:s styrelse föreslår en gemensam utomlänsersättning för digitala vårdtjänster i primärvård.
Digitala utomlänsbesök mer än tiodubblat

SKL har tagit fram ett ramavtal för flerbostadshus som kommunerna kan använda. Första kommun att utnyttja möjligheten är Mariestad som tecknat avtal med Hjältevadshus/Hultsfredshus.
Planerad inflytt i slutet av 2017

Regeringen har beslutat att höja riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad. Det skapar nya möjligheter för kommuner att planera för fler bostäder i kollektivtrafiknära lägen.
Underlättar att bygga i kollektivtrafiknära lägen

Vi behöver tillsammans vässa välfärden
I måndags tog jag över det spännande uppdraget som vd för SKL. Jag vill, tillsammans med ledning och alla kompetenta medarbetare, stötta kommuner, landsting och regioner i arbetet med att utveckla välfärdsuppdragen på ett så bra sätt som möjligt. Det svenska välfärdssystemet är vida känt och många andra länder sneglar på hur vi har lyckats. Generellt sett fungerar skolan, vården och omsorgen bra samtidigt som det finns områden att utveckla och en strävan att alltid göra ännu bättre. Jag vill att vi med gemensamma krafter och innovativa lösningar möter de stora utmaningar som finns framför oss.

Ekonomirapporten, som SKL presenterade i förra veckan, används av kommuner, landsting och regioner i budgetplaneringen. Minst lika viktigt är att staten, genom rapporten, blir uppmärksam på de utmaningar som väntar kommunsektorn och tar sin del av ansvaret.

Från och med nästa år står vi inför en situation där behovet av välfärdstjänster förväntas öka betydligt snabbare än skatteunderlaget. Antalet barn och äldre blir allt större. Befolkningen i arbetsför ålder täcker helt enkelt inte upp välfärdsbehovet. Och om det inte vore för ökningen av utrikes födda hade den arbetsföra befolkningen till och med minskat.

År 2020 beräknar vi på SKL ett gap på omkring 40 miljarder kronor mellan intäkter och kostnader – om inget görs. Inom de närmaste åren kommer kommuner, landsting och regioner dessutom att behöva bygga nya skolor, äldreboenden och rusta upp befintliga sjukhusbyggnader. Vi kommer att behöva anställa fler lärare, socialsekreterare, sjuksköterskor och många andra medarbetare. Vi kommer att behöva arbeta med etablering och integration och klara detta i skiftande konjunkturer.

Det finns inte en universallösning för alla kommuner, landsting och regioner. Utmaningarna ser olika ut för olika verksamheter beroende på var i landet man är. Minskad detaljstyrning och riktade statsbidrag är en god början. Det handlar om att staten behöver bidra till att skapa så långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar som möjligt. Det handlar om att de statliga resurserna till välfärdssektorn behöver öka och att fler behöver komma i arbete för att öka skattekraften generellt. Det handlar även om att varje kommun, landsting och region behöver använda sig av ny teknik, underlätta administrationen, effektivisera och förbättra utan att tumma på kvaliteten.
 
Det handlar om att vi tillsammans behöver vässa välfärden.

Vesna Jovic

Tidigare krönikor