Innan sommaren införde vi en ny flik på rskdatabasen.se som vi kallar för ”Projektering”. Här kan man som leverantör bland annat ladda upp sina 3d-objekt, AMA-texter, BSAB-koder och BK04. Detta för att hjälpa dem som arbetar i föreskrivande led, exempelvis konstruktörer och kommmunala upphandlare att hitta all information på samma ställe.


AMA-texter är något som många gånger efterfrågas av konstruktörer som stöd för att kunna upprätta tekniska beskrivningar med korrekta specifikationer av de produkter som de föreskriver. Under våra användarutbildningar som vi haft senaste året för våra leverantörer har önskemålet om att kunna ladda upp dessa objekt i RSK-databasen kommit upp som förslag flertalet gånger och nu är det alltså möjligt.

I och med detta ökar nyttan och värdet med RSK-nummer med komplett data även i projekteringsstadiet.

Ni vet väl att de som använder RSK-databasen kan felrapportera era artiklar direkt i databasen?

Huvudansvariga för VVSIN ser felrapporterna direkt vid inloggningen och kan åtgärda dem med en gång. Felrapporter hittas även inne i VVSIN under "Systemadministration" - "Felrapporter".

En felrapport behöver inte nödvändigtvis vara att man rapporetar ett fel, det kan också vara ett meddelande till leverantören att man saknar bilder eller dokument.

En rapport går då till leverantören om att det kommit en felrapport och leverantören kan lägga till det dokument eller bild som saknas.

Det är också en bra idé att kolla vem som är företagets huvudansvariga, så att det inte går till en person som inte längre jobbar på företaget.

Vi har sett att ni är en tillverkare som klassat och berikat i stort sett hela ert sortiment i RSK-databasen. Och ni har jobbat med er produktdata också.

Hur har ni gått tillväga för att göra det?

• ”Vi jobbade i tre delar, kan man säga. Vi tittade på de cirkeldigram man ser som inloggad i administrationsverktyget. Dels har vi jobbat med bilder, dels själva produktinformationen och slutligen också med ETIM. Med ETIM tog vi hjälp av en extern konsult, Ulf Jonson på branschkonsult, som hjälpte till att ETIM-klassa våra produkter. I ett senare skede hjälpte han också till att berika dem åt oss. Vi tittade som sagt på diagrammen och ville vara så kompletta i informationen som man bara kan bli. Vi har kommit långt, men det finns fortfarande saker kvar att göra, till exempel lägga in förpackningsinformation i de större förpackningsstorlekarna och lägga in GTIN-nummer.”

Har ni haft någon nytta av att gjort en så stor insats med er produktinformation?

• ”Ja, det tycker jag. Vi har kunder som använder informationen i sina system. Och över huvud taget är det mycket lättare att arbeta i systemet nu. Man kan uppdatera hela grupper av produkter, märka dem som en serie i RSK-databasen. Ja, det är mer lättarbetat. Sedan får vi ju en hel del trafik till vår sida via RSK-databasen. Externa kunder kommer till oss via er sida. Och det är bra för oss att det går att hitta all information på ett ställe. Det är snyggt också med fliken med ETIM-data som man har på RSK-databasen.”

Ni säljer ju produkter i hela norden, hur har det funkat för er med att hela norden nu arbetar med ETIM?

• ”För oss har det fungerat bra. Vi samarbetar till exempel med våra finska kollegor kring ETIM. Vi stämmer av och delar upp arbetet så att vi inte jobbar med samma saker och gör arbetet dubbelt. Så vi arbetar mycket internt med ETIM och stämmer av med jämna mellanrum. Våra kollegor i Danmark och Norge får ju mycket gratis eftersom vi redan har gjort jobbet på de artiklar vi har gemensamt.

Uponor Infra är en del av Uponor. Uponor Infra har 1388 artiklar i RSK-databasen.
 

Vi har sett att ni är en tillverkare som klassat och berikat i stort sett hela ert sortiment i RSK-databasen. Ni har jobbat en hel del med produktdatat i RSK-databasen också.

Hur har ni gått tillväga för att göra det?

• ”LVI-Info i Finland började samla in ETIM-data och det var en av våra säljare där (i Finland) som satt och matade in alltihop i en excelfil. Sedan läste de in filen på LVI-Info. Från LVI-Info skickades sedan en fil med ETIM-informationen till Sverige och den lästes in i RSK-databasen. En del komplettering har det förstår blivit, så jag har suttit och jobbat med informationen den senaste veckan. Det är inte helt enkelt att hitta rätt ETIM-klass, men jag har kollat på ETIMs hemsida och efter det har det blivit rätt. Ett problem är ju att våra produkter är flexibla, det vill säga de passar flera olika dimensioner, och det har ETIM inte stöd för. Det är bra att man kan automatisera så mycket som möjligt, eftersom det blir väldigt mycket jobb om man ska mata in för hand.”

Vet du att du kan skicka förslag till ETIM via VVSIN?

• ”Jag har sett att man kan göra det, men jag har inte testat det ännu. ETIM verkar ju vara ett ständigt pågående arbete, så det kommer jag säkert att prova. Och man kommer nog att vara tvungen att hålla koll på ETIM, eftersom det kommer att ändras och förfinas över tiden, så att ens information ligger rätt.”

Har ni sett några fördelar med att ha lagt ner tid på ETIM och på ert produktdata?

• ”ETIM är ju ganska nytt, för oss, i databasen men visst har vi märkt att vi får färre samtal med frågor om produkter. Ju mer information på ett ställe, desto färre kunder som ringer och frågar. Det blir mer effektivt så klart.”

Faluplast har 524 artiklar i RSK-databasen