Nyhetsbrev om patientsäkerhetsfrågor
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Nyhetsbrev om patientsäkerhetsfrågor
 
Svensk hälso- och sjukvård blir alltmer komplex och det ställs högre krav på samordning för att patientens väg mellan olika vårdgivare och enheter ska ske på ett säkert sätt. Flera av de senaste årens nationella satsningar, på mest sjuka äldre, personer med kronisk sjukdom och psykisk ohälsa, har lyft just samordning och samverkan som en central utmaning.

”Vi vet vad vi ska göra, men det svåra är att få det att hända i verksamheterna”. Citatet kommer från en verksamhetsutvecklare och det är nog många som kan känna igen sig i det, oavsett var i hälso- och sjukvården man arbetar.

I höstens nyhetsbrev presenteras den nya vägledningen, Patientens övergångar- framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som kan öka patientsäkerheten. Förhoppningen är att framgångsfaktorerna ska fungera som ett stöd för kommuner och landsting i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Eva Estling
Eva.estling@skl.se
Patientsäkerhet i kommunal
hälso- och sjukvård
 
Nu finns den reviderade upplagan av Säkrare vård och omsorg - Handbok i grundläggande patientsäkerhetsarbete att ladda ner som PDF-fil i SKL webbutik .

Skriften ger en bild av riskerna i och kring den kommunala hälso- och sjukvården, beskriver de grundläggande metoderna och arbetssätten för att göra vården säker. Den ska fungera som en vägledning för vårdpersonal och har flera länkhänvisningar till ytterligare kunskapsunderlag som till exempel Vårdhandboken, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket samt till
SKL åtgärdspaket för olika riskområden.

Kopplingen mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö är av stor vikt. Vägledningen förespråkar genomgående förebyggande arbetssätt. Det betyder att vara medveten om riskerna för vårdskador och att agera för att minska dem. Den vänder sig i första hand till de som arbetar med kommunal hälso- och sjukvård. 
Patientens övergångar i vården
 
SKL har i dagarna kommit ut med en ny vägledning,
Patientens övergångar – Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten.


Att svensk hälso- och sjukvård har utmaningar vad gäller samverkan kring olika patientgrupper är väl känt och dokumenterat. Behovet av samordning kommer att öka, och särskilt för de växande patientgrupperna med komplexa vårdbehov.

Studier visar att framgångsrika initiativ att införa nya arbetssätt kring samordning och övergångar, många gånger förblir beroende av lokala eldsjälar. De sprids inte vidare i och till andra organisationer. I vägledningen presenteras ett antal framgångsfaktorer som är tänkta att fungera som stöd i verksamhetsutvecklingen och ge konkreta exempel på hur nya arbetssätt kan spridas och implementeras.

Sju framgångsfaktorer
Materialet bygger på djupintervjuer med experter och verksamhetsföreträdare samt fallstudier. Bland de arbetssätt som studerats finns; Arbetssätt för att förebygga läkemedelsfel, Beslutstöd för bedömning i hemmet, Kommunala hemtagningsteam, Samordnad individuell plan (SIP), Hälsostaden (Ängelholm), Närvård västra Skaraborg (Skaraborgsmodellen), SVEA och ViSam.
Sju framgångsfaktorer har identifierats och dessa består i sin tur utav ett antal konkreta aktiviteter. Materialet innehåller checklistor på lednings-, verksamhets- och medarbetarnivå.

Gemensamma definitioner
Rapporten tar även upp hur begrepp som samordning och patientens övergångar kan definieras. Att kunna enas kring vedertagna definitioner är värdefullt och underlättar samverkan. Övergångar beskrivs oftast ur ett system- eller vårdgivarperspektiv och avser en överlämning av det medicinska ansvaret för en patient från en vårdenhet, vårdnivå eller huvudman till en annan.
Utifrån ett patientperspektiv kan en förflyttning vid utlokalisering, till en annan vårdavdelning inom ett och samma sjukhus också vara en övergång trots att det medicinska ansvaret kvarstår. Det kan också handla om övergångar mellan domäner såsom somatiken och psykiatrin. Mellan huvudmän kan landstingsvård och kommunal hälso- och sjukvård uppfattas som en övergång.

Vårdanalys har i en rapport formulerat följande definition av samordning;
Utifrån patientens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt oganiseras som en väl fungerande helhet och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare.

Till rapporten
 
 
Årets Guldpiller? Nationellt samarbete i primärvården
 
Inför årets primärvårdskonferens 2017 lanserades Säker läkemedelsanvändning i primärvård. Skriften, som presenterar en arbetsmodell för säker läkemedels-användning, är nu en utav 14 nominerade projekt i Dagens Medicins årliga tävling Årets Guldpiller. Juryns bedömning presenteras den 5 december 2017. Se alla bidrag
 
Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste orsakerna till att patienter skadas i vården. Förutom det mänskliga lidandet leder felaktig läkemedelsanvändning till betydande samhällskostnader.
Metoden kan användas i syfte att minska antalet läkemedelsrelaterade problem för patienter. Fokus ligger på patientens användning av läkemedel, där rätt förskrivning utifrån den samlade sjukdomsbilden och patientens förutsättningar att följa förskrivningar är grunden.

Säker läkemedelsanvändning i primärvård

Läs mer på SKL hemsida om metoden Säker läkemedelsanvändning i primärvård
Läs mer på SKL hemsida om riskområde läkemedel
 
 
 
Den 10:e nationella konferensen om Patintsäkerhet arrangeras den 19-20 september 2018 i Stockholmsmässan Älvsjö. Förslag och abstract till seminarier kan du lämna in från den 9  november 2017 till 31 januari. Mer info på www.patientsakerhetskonferensen.se
 
 
Uppemot 300 000 vårddagar skulle kunna frigöras genom att  undvika vårdrelaterade infektioner. Det motsvarar ca 3 miljarder kr/år enligt uppgifter i rapporten.
"Vårdrelaterade infektioner – Kunskap, konsekvenser och kostnader"
 
Antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat något de senaste åren men fortfarande drabbas närmare 65 000 patienter i Sverige varje år.

"Vårdrelaterade infektioner – Kunskap, konsekvenser och kostnader" är en skrift som sammanfattar de viktigaste resultaten ur rapporten med samma namn. Rapporten baseras på över 58 000 granskade vårdtillfällen vid drygt 60 sjukhus och redovisar olika aspekter av vårdskador, främst vårdrelaterade infektioner (VRI) som är den vanligaste skadetypen.

Rapporten har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH), Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
Läs mer om vårdrelaterade infektioner
 
 
VRI-proaktiv
 
VRI proaktiv är ett nationellt projekt vars syfte är att minska vårdrelaterade infektioner och förbättra behandlingen av VRI. I projektet utvecklas ett IT baserat beslutsstöd samt nya arbetssätt med riktade utbildningsinsatser. Den ökande mängden information från olika källor gör att det finns ett stort behov av ett stöd som kan hjälpa vårdpersonalen att fatta rätt beslut. Inom ramen för VRI proaktiv utvecklar vi nu ett sådant beslutsstöd som flaggar upp för riskpatienter i datajournalsystemen och anger vilka rutiner som gäller för att minska risken för VRI. I beslutsstödet ingår såväl kända riskfaktorer som identifiering av nya riskfaktorer och effektiva åtgärder.
VRI-proaktiv är ett Vinnovaprojekt som initierades av Pontus Naucler, docent i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet och verksam på Karolinska Universitetssjukhuset. Förutom Karolinska Universitetssjukhuset deltar Västerbotten, Östergötland, Uppsala och SKL i projektet.