Att drabbas av en vårdskada kan vara en banal och övergående sak, men det kan också vara en händelse som på ett avgörande sätt förändrar patientens fortsatta liv eller i värsta fall gör att patienten avlider. SKL publicerar kontinuerligt resultat från granskningar av journaler, mätningar av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler, trycksår samt överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Syftet med dessa uppföljningar är att upptäcka brister som kan förebyggas.
Det har gjorts och görs mycket bra arbete i många verksamheter för att minska vårdskador som givit goda resultat. För en fortsatt positiv utveckling av patientsäkerhetsområdet behövs dock ett mer systematiskt och uthålligt arbetssätt. I en nyligen utkommen rapport där Socialstyrelsen granskat vårdgivarnas patientsäkerhetsberättelser konstateras att det är få landsting och kommuner som beskriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete från identifiering av förbättringsområden via analys av resultat och åtgärder till uppföljning.
Kompetens, bemanning och arbetsmiljö är områden som allt mer kommit att få betydelse i arbetet mot en säkrare vård. Samtidigt brottas många regioner, landsting och kommuner med frågor som handlar om hur man skapar attraktiva arbetsmiljöer, hur man kan locka nya medarbetare till vården. Nu är det bara några månader kvar till patientsäkerhetskonferensen i september där frågan hur vi gemensamt kan förebygga vårdskador och öka patientsäkerheten över organisation- och professionsgränser är i fokus.
Trevlig sommar!
Agneta Andersson
agneta.andersson@skl.se |
|
|
|
I veckan publicerades resultaten från den journalgranskningsstudie som genomförts under perioden 2013-2017.
I cirka 8 procent av de drygt 77 000 granskade vårdtillfällena drabbades patienter av vårdskador. Omräknat till nationell nivå motsvarar siffran cirka 110 000 patienter som årligen drabbas av vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Knappt hälften av de granskade vårdskadorna bedömdes som lindriga men i cirka 45 procent av fallen ledde skadorna till förlängd sjukhusvistelse eller extra vårdkontakter.
|
|
Dubbelt så lång vårdtid
Vårdtiden för patienter med en vårdskada är mer än dubbelt så lång som för patienter utan.
Utlokaliserade patienter löper en påtagligt ökad risk att drabbas av vårdskador. Det finns också evidens för att en beläggningsgrad över 90 procent kan innebära högre sjuklighet och dödlighet. Kostnaden för de extra vårddagar som beror på vårdskador beräknas till cirka 9 miljarder kronor per år vilket är cirka 13 - 14 procent av kostnaden för svensk sjukhusvård.
|
|
|
Vårdrelaterad infektion är den vanligaste typen av skada och inträffade vid knappt 5 procent av vårdtillfällena. Omräknat till nationell nivå innebär det att drygt 65 000 patienter drabbas. Kirurgiska skador inträffade vid 2,0 procent av de granskade vårdtillfällena. Uppräknat till nationell nivå innebär det att cirka 25 000 patienter årligen drabbas. Cirka 50 procent av dessa skador bedömdes som undvikbara. Andelen vårdtillfällen där patienten hade ett allvarligt trycksår var drygt 1 procent vilket innebär att drygt 15 000 patienter årligen drabbas. Drygt 90 procent av dessa bedömdes som undvikbara. Läs mer i rapporten Skador i vården - utveckling 2013-2017 ISBN 978-91-7585-640-7 Rapporten kommer att presenteras på ett seminarium under Nationella Patientsäkerhetskonferensen. Seminarium: Får vi färre skador inom somatiken?
|
|
|
|
Nu är det hög tid att anmäla sig till den nationella Patientsäkerhetskonferensen som går av stapeln den 19-20 september 2018 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Anmälan gör du på konferensen nya webbplats www.patientsakerhetskonferensen.seDen nya webbplatsen är utformad så att alla enklare ska kunna hitta seminarier som matchar sina intresseområden. Genom förvalda nyckelord och temaspår går det nu att söka seminarier som intresserar just dig. Sök till exempel på lärande arbetsplats, samordnad vård, psykiatrisk eller kommunal vård. Länk direkt till programsidan. |
 |
Nationella Patientsäkerhetskonferensen 2018 |
|
|
|
|
 |
Att identifiera skador genom en etablerad metodik är relativt nytt inom den psykiatriska vården. Under 2017 genomfördes en riksomfattande journalgranskningsstudie inom allmän vuxenpsykiatri och rättspsykiatri. Resultaten håller nu på att sammanställas och beräknas vara klara för publicering i september. - Rapporten är viktig eftersom den är den första i sitt slag och speglar skador och ett antal kvalitetsbrister som finns i den psykiatriska vården, säger Charlotta Brunner, projektledare i MJG Psykiatri och chefläkare inom psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län. Vårdgivare är enligt lag skyldiga att utöva egenkontroll och metoden MJG är ett instrument som använts inom somatisk vård i många år. Syftet är att kartlägga skador och kvalitetsbrister som finns i vården för att sedan kunna initiera förbättringsarbete. I korthet visar resultaten att patienter som vårdas inom psykiatrisk verksamhet är betydligt yngre än de som vårdas på akutsjukhus, att kvinnor råkar ut för skador och vårdskador i högre utsträckning än män och att efterlevnad till lokala och nationella riktlinjer kan förbättras. - Det rör sig om skador och vårdskador som identifierats av verksamheternas egna medarbetare utifrån metoden markörbaserad journalgranskning (MJG), berättar Charlotta Brunner vidare. Rapporten kommer att presenteras på ett seminarium under Nationella Patientsäkerhetskonferensen. Seminarium: Vilka skador ser vi inom psykiatrin? |
|
|
|
Hög patientsäkerhet kännetecknas av att patient och personal är delaktiga i patientsäkerhetsarbetet, att det finns en god patientsäkerhetskultur och att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande förhållningssätt. SKL har under våren lanserat ett nytt verktyg som är centralt för arbetet med patientsäkerhet och arbetsmiljö, Hållbart Säkerhets Engagemang (HSE). Verktyget med 11 frågeställningar är tänkt att fungera som ett underlag för dialog på arbetsplatser och komplettera frågorna i medarbetaruppföljningarna Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). |
|
 |
Varje år genomförs punktprevalensmätningar inom områdena vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och följsamhet till till basala hygienrutiner och klädregler. Mätningarna sker under en given dag på alla inneliggande patienter på en avdelning och ses som en del av vårdens kvalitetsuppföljning. Årets mätningar genomfördes i mars. Drygt 14 500 patienter har observerats i samband med mätningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom slutenvården. Av dessa hade 8,9 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion, tidigare år låg siffran på 9,0 procent. 51,2 procent av samtliga observerade patienter hade minst en riskfaktor t.ex. respirator, kirurgiskt ingrepp, central venkateter eller urinkateter. Av patienter med multipla riskfaktorer (dvs. två eller fler riskfaktorer exklusive antibiotika) har 21,1 procent en VRI. Läs vidare om mätresultat VRIVid mätningarna av trycksår observerades drygt 14 000 patienter. Resultaten visar på fortsatta förbättringar i det förebyggande arbetet men ingen nedgång i förekomsten av trycksår. Andelen patienter som bedöms ha en ökad risk för att få trycksår har ökat från 19,8 procent till 21,9 procent. Andelen patienter med ett eller flera trycksår kategori 1 till 4 ligger på 14,1 procent, jämfört med 13,5 procent 2017. Patienterna med trycksår kategori 2 till 4 låg på 7,6 procent jämfört med 7,0 procent 2017. För andra året i rad redovisas andelen sjukhusförvärvade trycksår. På riksnivå ligger andelen patienter med sjukhusförvärvade trycksår på 10,6 procent. Läs vidare mätresultat trycksår |
|
|
 |
TIPSI mitten av april publicerade Vården i siffror en ny områdesrapport med rubriken ”Patientsäkerhet”. Områdesrapporten kommer att innehålla 15 patientsäkerhetsindikatorer. Läs mer på vardenisiffror.se Analys från Socialstyrelsen - Vad säger vårdgivarnas patientsäkerhetsberättelser om utvecklingen på patientsäkerhetsområdet? Till publikation artikelnr. 2018-4-23Rapport från Socialstyrelsen - Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten.Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en kartläggning, nulägesbeskrivning och analys av hur brister i kompetensförsörjning och bemanning kan påverka risken för vårdskador i hälso- och sjukvården. Fokus har legat på akutsjukvård och förlossningsvård och har särskilt omfattat yrkeskategorierna läkare, sjuksköterska och barnmorska. Till rapport ISBN 978-91-7555-447-1
|
