Markörbaserad journalgranskning har blivit en etablerad metod i patientsäkerhetsarbetet. Drygt 600 personer har utbildats i markörbaserad journalgranskning och årligen arrangeras regionala konferenser för erfarenhetsutbyte. En kartläggning av patientsäkerhet i hemsjukvård visar att resultaten talar för att vårdskador förekommer i hemsjukvård i liknande omfattning som inom sjukhusvården. Trots att insatser för att stärka patientsäkerheten sker på många olika nivåer i vården får cirka 110 000 patienter varje år vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. Med anledning av detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell handlingsplan på patientsäkerhetsområdet samt att stödja insatser och implementeringen i hälso- och sjukvården. Min förhoppning är att arbetet i den nationella samverkansgruppen för patientsäkerhet och arbetet med nationell handlingsplan skapar ännu bättre förutsättningar för en säkrare vård med tillförlitliga arbetssätt och system som stödjer lärande och utveckling.

Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen i Sverige. Skadorna blir vanligare och svårare med tilltagande ålder. Kvinnor faller oftare än män, och äldre oftare än yngre. Det finns också stora regionala skillnader över landet.
Cirka 300 000 människor uppsöker specialistvården varje år efter att ha skadats i en fallolycka och 66 828 personer skadades så allvarligt efter fall att de behövde läggas in på sjukhus år 2017. De faktorer som framkallar fallskador är välkända och studier visar att skadorna kan minskas. Med denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med SPF Seniorerna, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF) samlat ett antal förslag till hälsofrämjande och förebyggande insatser i ett dokument som alla kommuner, landsting och regioner kan kraftsamla kring. Syftet med dokumentet är att underlätta arbetet på regional och lokal nivå, men även belysa vikten av ett arbete där både vård och omsorg, invånare samt intresseorganisationer samverkar. Dokumentet kring kraftsamlingen finns på SKL.se under riskområden Fall och fallskador från mitten av januari 2019.

I de nationella evidensbaserade riktlinjer som kom ut 2014 finns utöver de tidigare trycksårskategorierna 1-4 ytterligare två kategorier som benämns ”Icke klassificerbart trycksår” och ”Misstänkt djup hudskada”. För båda dessa kategorier är sårdjupet omöjligt att ta ställning till.

• ”Icke klassificerbart trycksår” är kategori 3 eller 4, men eftersom såret är täckt med död
    vävnad eller sårskorpa går det inte att bestämma kategori.
• ”Misstänkt djup hudskada” visar tecken på djup vävnadskada, men det är även här omöjligt att
    veta om det är en skada som kommer att utvecklas eller inte.

Se film och informationsblad på skl.se/patientsakerhet
Nya trycksårskort med de två nya kategorierna finns att beställa i webbutik.skl.se från och med januari 2019.

SKL bjuder in till PPM Trycksår under vecka 10 (4/3–10/3) och PPM VRI och PPM BHK under vecka 12-13 (18/3-31/3) 2019. Instruktioner och protokoll kommer att finns på SKL:s hemsida från vecka 1, 2019.