|
|
|
Den 21 februari hade styrgruppen för kunskapsstyrningssystemet möte. Många intressanta frågor var på agendan. Anders Sylvan, som fram till februari 2019 representerade Norra sjukvårdsregionen i styrgruppen, berättar mer i filmen (cirka 1,5 min). Han tar upp nationella programområdens och nationella samverkansgruppers verksamhetsplaner och planerade insatser 2019, samt uppdraget för den nya nationella samverkangruppen för strukturerad vårdinformation.
|
|
|
|
|
Tjugofyra nationella programområden och sju nationella samverkansgrupper har startats upp i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Nu finns en sammanfattning och en nyhet om gruppernas planerade insatsområden 2019. Läs nyheten och sammanfattningen på webbenStyrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård beslutade vid mötet den 21 februari att ställa sig bakom gruppernas verksamhetsplaner och det sammanfattande dokumentet. – Det är ett imponerande arbete som sker i de olika grupperna och i landet som helhet med kunskapsstyrning. Vi jobbar för att möjliggöra en hälso- och sjukvård där bästa tillgängliga kunskap alltid används i varje möte mellan invånare och hälso- och sjukvårdens personal, och där vi genom uppföljning och analys av resultaten ständigt lär och förbättrar vården. Detta kommer gruppernas planerade insatser att bidra till, säger Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen. |
|
|
Årets första lärandeträff närmar sig, kolla in programmet här på projektplatsen.
Dagen kommer främst att ha fokus på samarbete kopplat till nationella programområdens och nationella samverkansgruppers planerade insatsområden och de generella uppgifterna för grupperna under 2019. Nationellt programområde för hjärt- och kärlsjukdomar delar med sig av erfarenheter av att starta upp arbetsgrupper, och två sjukvårdsregioner berättar om sitt etableringsarbete. Årets Medicinsvensk och världens första spetspatient, Sara Riggare, inleder dagen.
Anmäl dig till träffen den 13 mars via denna länk.
Passa också på att redan nu skriva in lärandeträffarna den 15 maj och 19 november i din kalender. Anmälningslänk till 15 maj skickas ut efter 13 mars.
|
|
|
|
De sista landstingen blev regioner 1 januari 2019 och landsting som begrepp fasas ut. Det innebär att vi i all kommunikation om kunskapsstyrningssystemet ersätter ”landsting” med ”regioner” och även byter namn på systemet till Nationellt system för kunskapsstyrning. Även området som kunskapsstyrningen bedrivs inom ska framgå kopplat till namnet, i detta fall hälso- och sjukvård. Det beror på att kunskapsstyrningssystem i framtiden kan komma att startas upp inom andra områden som regioner och kommuner ansvarar för. I löpande text skrivs alltså namnet Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Även styrgruppen för systemet byter namn till "Styrgrupp för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård". Namnnet kommer succesivt att bytas ut på webben, i projektplatsen, presentationer, mallar med mera med start 5 mars. Namnbytet i nationella kanaler förväntas vara färdigt den 12 mars. Det beslutade styrgruppen vid mötet i februari, och dokumentet Principer för kommunikation kommer inom kort att uppdateras med information för hur namn- och avsändare ska hanetras i kunskapsstyrningssystemet. |
|
|
|
Den nyligen uppstartade nationella samverkansgruppen för strukturerad vårdinformation fick i februari sitt uppdrag fastställt i styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård.
I stora drag ingår i uppdraget att samordna regionernas arbete mot en mer enhetlig informationsstruktur inom och över system- och vårdgivargränser. Det kommer att ske på flera sätt. Bland annat genom att identifiera områden och frågor som utifrån pågående arbete med införande av nya vårdinformationsmiljöer kräver regiongemensamma ställningstaganden.
– Alla regioner står inför införande av nya eller vidareutvecklade vårdinformationssystem. Det innebär att dessa system den närmsta tiden ska anpassas och fyllas med innehåll.
Det är nu möjligheten finns för att realisera att bästa tillgängliga kunskap ska finnas tillgänglig och användas, och skapa bättre förutsättningar för uppföljning med hög kvalitet, säger Patrik Sundström, SKL, som samordnar gruppens arbete tills en ordförande är utsedd.
Under mars kommer nominering av ledamöter till gruppen att ske.
Samverkansgrupperna uppdrag på webben
Mer om pågående arbete vid SKL inom standardisering och informatik
|
|
|
|
|
Vid årets första Öppet forum fick vi en lägesbild av arbetet kring kunskapsstöd och strukturerad vårdinformation.
Se öppet forum om Strukturerad vårdinformation och kunskapsstöd
På webben hittar du ett arkiv med alla tidigare sändningar och information om tider och teman för kommande sändningar.
Öppet forum på webben
Datum och tider fram till sommaren är 9 april, 27 maj och 12 juni, alla klockan 11.00.
Har du idéer och önskemål om vad du vill se i öppet forum?
Hör av dig till kunskapsstyrning-vard@skl.se.
|
|
|
|
Vid styrgruppsmötet i februari togs tre inriktningsbeslut för vidareutvecklingen av Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK).
Styrgruppen beslutade att:- nationella samverkansgruppen för strukturerad vårdinformation får ansvaret att förvalta och vidareutveckla NKK:s referensarkitektur
- de nationella programområdena får styr- och ledningsansvar för sina ämnesområden i NKK och att NKK:s ämnesgrupper senast 1 juni 2019 integreras med respektive programområde
- tillsammans med Inera arbeta för att ett kunskapsstöd för mödrahälsovården tas fram som en pilot för hela vårdkedjan i NKK:s IT-plattform.
Besluten innebär ytterligare steg mot att fullt ut göra NKK till en del av kunskapsstyrningssystemet och att arbeta sammanhållet och resurseffektivt.
Det sjukvårdsregionala värdskapet för nationella programområden och ämnesgrupper inom NKK överlappar idag bara till vissa delar eftersom ämnesgrupperna etablerades före programområdena.
Ämnesgrupperna och de nationella programområdena har redan börjat söka samarbete. Exakt hur samarbetet ska se ut och beslut om eventuella förändringar i värdskapen tas fram i dialog med sjukvårdsregionala samordnare i kunskapsstyrningssystemet och sjukvårdsregionala kontaktpersoner i NKK. Det arbetet beräknas vara klart före sommaren.
Läs mer om Nationellt kliniskt kunskapsstö
|
|
|
|
Nu är ledamöterna och ordförande för dess grupper utsedda, och Stockholm-Gotland har tilldelats det sjukvårdsregionala värdskapet för Nationellt programområde för reumatiska sjukdomar. Lista över alla ledamöter i nationella programområden på webben. |
|
|
|
För att kontakten mellan myndigehter och nationella programområden och nationella samverkangrupper ska ske så smidigt som möjligt har kontaktpersoner utsetts vid myndigheterna som ingår i partnerskapet (Partnerskap till stöd för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård). Alla NPO och NSG har sin egen kontaktperson vid Socialstyrelsen, samt att det finns övergripande kontaktpersoner vid respektive myndighet.
Utsedda kontaktpersoner finns listade här på projektplatsen.
Den strategiska styrgruppen i partnerksapet har också haft sitt första möte för året och arbete inom de prioriterade områdena för 2019 har inletts. Prioriterade områden 2019 är:- modell för behovs- och omvärldsanalys
- patientdelaktighet i kunskapsstyrningen
- stöd till nationella utvecklingsarbeten rörande digitalisering
- ev. tillfälliga regeringsuppdrag och satsningar.
Läs mer om partnerskapet på webben
|
|
|
|
Kunskapsstyrningssystemet och ert arbete med att skapa en god, jämlik och kunskapsbaserad vård kommer att presenteras vid den internationella konferensen ”The International Forum on Quality and Safety in Healthcare” i Glasgow i slutet av mars, av styrgruppens ordförande Mats Bojestig och Marie Lawrence, samordnare nationell stödfunktion. Kunskapsstyrningsarbetet kommer att vara representerat på flera sätt. Bland annat finns Nationellt kliniskt kunskapsstöd på plats med en posterpresentation och Vården i siffror med en posterpresentation och en film. Läs mer om konferensen och programmet här |
|
|
|
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) lanserade förra veckan en artikelserie där ett antal nedslag hos olika verksamheter i Sverige ska ge en tydligare bild av hur SVF-uppföljningen fungerar. Tanken är att sprida ljus över de utmaningar och möjligheter som inryms i att få igång ett nationellt uppföljningssystem som ska klara att samla data från vårdprocesser som går över både system-, verksamhets- och regiongränser.
Läs de två första delarna i artikelserien
|
|
|
|
Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention har kartlagt hur långt regionerna kommit med att införa vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer. Kartläggningen bygger på en enkät besvarad av RCC:s sex regionala processägare för cervixcancerprevention.
Enkäten innehöll frågor som rör sju nyckelparametrar inom screeningdelen i vårdprogrammet. Resultaten redovisas i form av sju kartbilder, där färgerna anger i vilken mån respektive region per den 13 februari 2019 anpassat screeningsverksamheten i enlighet med vårdprogrammets rekommendationer inom de sju parametrarna.
Se hur långt regionerna kommit med införandet
|
|
|
|
Detta utskick riktar sig till dig som har ett uppdrag i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, samt till dig som arbetar med närliggande frågor. Syftet med sammanhållen kunskapsstyrning är att skapa en god, jämlik och kunskapsbaserad vård där bästa tillgängliga kunskap användas i varje möte mellan hälso- och sjukvårdens personal och invånare. Bakom kunskapsstyrningsystemet står Sveriges regioner i samverkan. Prenumerera på utskicket och arkivOm du inte får utskicket direkt till din e-postadress idag men skulle vilja få det, registrera dig här! Via sidan hittar du även arkivet med tidigare utskick. Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa — tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Läs mer om kunskapsstyrning på webben |
