|
Nu närmar vi oss sommar och semester, och det finns anledning att göra några reflektioner. Den senaste rapporten om skador i vården visar en minskning av andel vårdtillfällen med skador och vårdskador. Vi har nu god kunskap om vilken typ av vårdskador som inträffar och i vilken omfattning på nationell och regional nivå, framförallt inom somatisk slutenvård.
Inom primärvården har vi inte nationellt identifierat vårdskador, däremot är PrimärvårdsKvalitet ett etablerat system. Två tredjedelar av primärvårdens 1200 vårdcentraler är anslutna till systemet som är ett evidensbaserat system för lärande, förbättringsarbete och analys av primärvården lokalt, regionalt och nationellt.
Ett känt riskområde inom primärvården är diagnostiska fel som kan räknas som en vårdskada om t ex. försenad diagnos medför att rätt behandling inte sätts in i tid. I en sammanställning av händelseanalyser som Sveriges Kommuner och Landsting publicerat nu i juni visade sig brister i kompetens och bemanning vara den vanligaste bidragande orsakskategorin till diagnostiska fel.
Det ska inte behöva finnas en oro för att inte patientsäkerhetsrisker uppmärksammas och åtgärdas. Arbetet för förbättrad patientsäkerhet är viktigt. Samverkansgruppen för patientsäkerhet (NSG) och SKL samarbetar med Socialstyrelsens i arbete med en nationell handlingsplan för patientsäkerhet. Ett arbete som syftar till att bidra till att patientsäkerhetsarbetet breddas både nationellt, regionalt och lokalt mot en säkrare vård. Detta kommer att vara viktigt då utvecklingen mot en säker vård ska hantera många utmaningar så som kompetensförsörjning, tillgänglighet, omställning till en nära vård och digitalisering.
|
|
|
|
Regeringen har i en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting avsatt medel för 2019 för en säkrare vård. Medlen ska bland annat användas till att stödja vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete i både kommuner och landsting, stödja arbetet med att identifiera vårdskador inom primärvården, utveckla arbetet med markörbaserad journalgranskning i hemsjukvård, samverka med Socialstyrelsen och andra aktörer i arbetet med framtagande av en nationell handlingsplan för patientsäkerhet.
Regeringen har också avsatt medel för att bidra till utvecklingen av ett enkelt, enhetligt och säkert klagomålssystem. SKL kommer i samråd med Socialstyrelsen och Inera att skapa förutsättningar för en enhetlig väg in till vårdgivaren via 1177 Vårdguiden för patienter och närstående när det gäller klagomål och synpunkter. Samtliga regioner får också medel för att skapa en tydlig ingång och mottagare för klagomål och synpunkter som ett första steg i arbetet för en enhetlig väg in till vårdgivaren via 1177 Vårdguiden. |
|
Rapporten som SKL publicerar i juni 2019 är den elfte i en serie som rapporterar resultat av Markörbaserad journalgranskning (MJG). Redovisningen av skador och vårdskador bygger på granskning av 88 638 vårdtillfällen, under perioden januari 2013-december 2018, på sjukhus av patienter över 18 år. En statistiskt säkerställd minskning av andelen vårdtillfällen med skador och vårdskador ses från 2013 till 2018. Till rapporten finns också en kortversion. Rapporten publiceras den 27 juni, länk till webbutiken |
|
Rapporten är en sammanställning av händelseanalyser som berör diagnostiska fel i Nitha Kunskapsbank, Nationellt it-stöd för händelseanalys. Totalt redovisas 421 händelseanalyser med arbetsprocessen diagnostik i Nitha. I 100 av dessa händelseanalyser har en fördjupad analys genomförts. Diagnostiskt fel betyder att en diagnos blivit försenad, missad eller fel vilket lett till att patienten inte fått adekvat behandling i rimlig tid. Syftet med rapporten är att öka kunskapen om vilka brister i vården som kan bidra till diagnostiska fel. Rapporten kan användas i lärande syfte i såväl slutenvård som öppenvård för att minska riskerna för att patienterna ska drabbas av vårdskador som orsakas av diagnostiska fel. Läs eller ladda ner rapporten |
|
Varje vår genomförs punktprevalensmätningar inom områdena vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Totalt 13 633 patienter har observerats i samband med mätningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom somatisk slutenvården och 1 233 patienter inom psykiatrisk vård. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion var 9,2 procent (8,6 procent inklusive psykiatrisk vård). 47,2 procent av samtliga observerade patienter hade minst en riskfaktor t.ex. respirator, kirurgiskt ingrepp, central venkateter eller urinkateter. Andel patienter med multipla riskfaktorer (dvs. två eller fler riskfaktorer exklusive antibiotika) var 19,3 procent. Riskfaktorerna kan i denna mätning inte direkt kopplas till en vårdrelaterad infektion men patienter med en eller flera riskfaktorer har större risk för att få en vårdrelaterad infektion. Av patienter med multipla riskfaktorer hade 21,3 procent en vårdrelaterad infektion. Vid mätningarna av trycksår observerades 14 153 patienter. Resultaten från de nationella mätningarna visar att andel sjukhusförvärvade trycksår har minskat till 9,3 procent jämfört med 10,6 procent 2018. Andelen patienter med ett eller flera trycksår som inkluderar alla kategorier var 12,3 procent, jämfört med 14,1 procent 2018. Andelen riskpatienter som hade en riskbedömning dokumenterad i sin journal inom 24 timmar efter att patienten kommit in på sjukhuset var 54,4 procent. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler inom regioner har ökat något jämfört mot föregående år. Antalet medarbetare som har ingått i observationsstudien var betydligt fler i år jämfört med tidigare mätningar, totalt 27 990 observationer. Andelen med full följsamhet i samtliga steg ligger på 74,5 procent jämfört med föregående år 74,1 procent. Resultaten från de kommuner som mätt basala hygienrutiner och klädregler visar att följsamheten i samtliga steg har ökat till 50,5 procent jämfört med 48,6 procent föregående år. Drygt 10 100 medarbetare har observerats inom kommunerna. Läs mer om punktprevalensmätningar |
|
Fallskador är den i särklass vanligaste olyckstypen i Sverige. Skadorna blir vanligare och svårare med tilltagande ålder. Kvinnor faller oftare än män, och äldre oftare än yngre. 2017 skadades 66 828 personer så allvarligt efter fall att de behövde läggas in på sjukhus. För att kunna dels analysera möjliga orsaker till fallskador och dels följa upp insatser som görs, behövs tillgång till lättillgänglig statistik. SKL kommer i september att månatligt publicera i Vården i siffror antal personer som läggs in på sjukhus efter fall per kommun och region. www.vardenisiffror.se |
|
Rutinkollen är ett verktyg som tillhandahålls utan kostnad för dem som vill använda det. Grundtankarna bakom verktyget är att en vårdenhet genom tvärprofessionell självvärdering ökar följsamheten till bevisat effektiva åtgärder, och att den vård patienterna därigenom får blir bättre och säkrare. Rutinkollen har uppgraderats och innehåller några nyheter. Nyheter i 3.0 - Nytt sätt att skapa ett konto kopplat till HSA enhet (verksamhetsutvecklare m fl som arbetar övergripande kan registrera sig på fler enheter men måste få godkänt av respektive enhet).
- Innehåll du skapar (inklusive mätningar) är kopplat till en enhet, inte användare
- Det går att skapa nya verktyg själv
Läs mer på www.rutinkollen.se |
|
|
Nationella patientsäkerhetskonferensen har nu arrangerats 10 gånger och varit i en viktig mötesplats för alla som arbetar med och ansvarar för patientsäkerhetsfrågor.
Den blir nu en viktig del i den nya Nationella utvecklingskonferensen för framtidens hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är en ny mötesplats för alla passionerade och engagerade ledare och medarbetare i offentlig sektor som vill dela sin kunskap, inspireras och lära av andra och tillsammans driva utvecklingen av en god hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Konferensen äger rum den 3-4 november 2020, Svenska mässan Göteborg och arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
|
|
 | Charlotta Nelsson, ordf i NSG patientsäkerhet |
Under våren har NSG patientsäkerhet arbetat vidare med att skapa struktur för sitt arbete inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen. Vi kommer under början av hösten att samla alla sjukvårdsregionala representanter i RSG patientsäkerhet för ett uppstartsmöte och ser fram emot att tillsammans driva och utveckla patientsäkerhetsarbetet vidare.
Vi har också identifierat behov av flera nationella arbetsgrupper inom områden som är särskilt angelägna att både utveckla och/eller fortsätta förvaltningen kring och de kommer att etableras under hösten.
Vårens stora arbete har varit att delta i Socialstyrelsens utökade projektgrupp kring arbetet med den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Det har varit ett gott samarbetsklimat och vi har fått stort gehör för våra tankar i det förslag som nu snart kommer ut på remiss. Vår förhoppning är att handlingsplanen kommer att ge stöd för det fortsatta patientsäkerhetsarbete som behöver göras, både på nationell och lokal nivå, och där är ni alla väldigt viktiga för att vi ska närma oss målet god och säker vård - överallt och alltid.
|
|
|
|
|
