Första områdena för standardiserade vårdförlopp beslutade -- Första versionen av generiskt ramverk för kunskapsstöd på projektplatsen -- Regionernas vårdinformationssystem i fokus för NSG strukturerad vårdinformation i höst
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Första områdena för en jämlik och effektiv vård genom standardiserade vårdförlopp beslutade
 
Nu står det klart vilka de tio första områdena som blir aktuella för arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) är.

På listan står SVF för hjärtsvikt, höftartros, KOL, kritisk ischemi, osteoporos, reumatoid artrit, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, sepsis, stroke, samt utredning av kognitiv svikt/demenssjukdomar. Det beslutade styrgruppen för kunskapsstyrningssystsmet (SKS) vid sitt möte i slutet av juni.

Arbetet med en jämlik och effektiv vård genom SVF kommer att startas upp i flera omgångar. De tio första SVF-områdena ska tas fram i omgång 1 med start i september 2019 och implementeras i hälso- och sjukvård och omsorg under 2020.

Läs mer om kriterierna för standardiserade vårdförlopp
 
Omgång 2 startar redan till hösten
 
Senare i höst startar omgång 2 med att ta fram ytterligare SVF, de ska implementeras 2021.

Alla nationella programområden (NPO) fick en fråga om vilka områden inom NPO som kan passa att ta fram standardiserade vårdförlopp för, samt vilket arbete som kan starta redan till hösten 2019.

Totalt inkom ett trettiotal förslag från programområdena och flera förslag kommer också att komma framöver.

De tio som startar i september är först ut men alla förslag kommer så klart att beaktas i arbetet framöver, säger Mats Bojestig, ordförande SKS.
 
Regionerna riggar på hemmplan
 
En process för att ta fram standardiserade vårdförlopp ska utarbetas. Parallellt pågår också arbete för att stärka sjukvårdsregionerna och regionerna för att på bästa sätt använda och följa effekten av vårdförloppen. Alla sjukvårdsregioner påbörjar uppbyggnaden av stöd för att utarbeta SVF, och ser i dialog med varandra över hur samverkan kring bland annat resurser i arbetet kan se ut.

Vi behöver vara starkt riggade för att i mötet med invånaren kunna tillämpa vårdförloppen och följa upp effekten av dem. Det är avgörande för att vi ska göra skillnad till det bättre för patienter och vårdens medarbetare, och för att arbetet med SVF ska bidra till vår strävan för liv och jämlik hälsa, säger Mats Bojestig.
 
En extra kraft i arbetet med god och jämlik vård
 
Arbetet med SVF kopplar till en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen. Syftet med överenskommelsen är att öka jämlikheten, effektiviteten och kvaliteten i vården. Det sker bland annat genom att förstärka kunskapsstyrningssystemet i vilket de nya standardiserade vårdförloppen är en del av arbetet.

Genom överenskommelsen får vårt arbete, som vi ändå gör med processer kring hur vi tar fram och implementerar bästa tillgängliga kunskap, en extra kraft, säger Mats Bojestig.
 
Nationella programområden får huvudansvar
 
Ett nationellt programområde i kunskapsstyrningssystemet blir huvudansvarigt för arbetet med respektive standardiserat vårdförlopp. I det ingår att samverka med de aktörer som berörs av den patientprocess som SVF:et bygger på. Det kan till exempel handla om andra nationella programområden, patientorganisationer och myndigheter.
 
Detta händer nu
 
 
 
Anmäl dig till lärandeträffen den 19 november
 
Till anmälan

Fokus ligger även fortsättningsvis på samarbete mellan nationella programområden och nationella samverkansgrupper. Program och information om eventuella förberedelser skickas ut inför träffen.
 
 
Hallå där Patrik Sundström, ordförande i
NSG strukturerad vårdinformation…
 
… vad är egentligen strukturerad vårdinformation?
 
Strukturerad vårdinformation är att enhetligt använda begrepp, termer, kodverk (till exempel diagnoskoder), klassifikationer, informationsstrukturer, modeller och standarder. Det behövs till exempel för att man ska kunna följa orsakerna till att människor söker vård eller omsorg, vilka åtgärder som görs, hur vanliga och hur spridda olika sjukdomar är samt vilka resultat vård och behandling eller andra insatser ger. Strukturerad vårdinformation är därför en förutsättning för att bättre beskriva, följa upp och förbättra hälso- och sjukvård samt för att forska. Detta genom att uppgifter kan föras mellan system och fortfarande tolkas på samma sätt.
 
Samverkansgruppen har precis startat upp sitt arbete, vad fokuserar ni på i höst?
 
– Alla regioner satsar nu på nya eller vidareutvecklade vårdinformationsmiljöer, främst journalsystem, och samarbete via denna samverkansgrupp är en förutsättning för att de ska kunna nyttja digitaliseringens potential.

Redan idag står flera regioner inför ett antal val som kommer att ha stor betydelse för långsiktigt hållbara möjligheter att utbyta information med andra aktörer.

Vi ska bidra till att regionerna samarbetar i detta och lär av de regioner som är först ut i arbetet med nya vårdinformationsmiljöer. Det kan alla vinna mycket på, inte minst patienter och medarbetare i vården som får en bättre vård och arbetsmiljö.
 
Vad innebär det i praktiken för ert arbete?
 
– Mycket! Men övergripande kommer vi att fokusera på insatser för en mer enhetlig informationsstruktur som är oberoende av vilket vårdinformationssystem som används i verksamheterna. För att flera olika system ska kunna prata med varandra och utbyta information behövs en gemensam terminologi. Därför har vi en arbetsgrupp som fokuserar på att samla in och sammanställa regionala och regiongemensamma behov kring terminologi ur ett verksamhets- och tekniskt perspektiv. Vi kommer även att fortsätta påbörjat arbete med ett nationellt gemensamt kodverk.
 
Hur ser ni att samarbete med andra kan komma att se ut?
 
Diskussioner med andra NSG pågår och vi träffar bland andra NSG uppföljning och analys samt NSG kvalitetsregister för att se hur vi kan samarbeta.

I höst kommer vi även att arbeta tillsammans med de NPO som ska ta fram standardiserade vårdförlopp, för att bidra till att det ska gå att följa vårdförloppens effekt och skapa underlag för ytterligare förbättringsarbete.

Det finns även kopplingar till arbeten hos myndigheter och Socialstyrelsen har utsett kontaktpersoner till gruppen för att kunna etablera samverkan och nyttja resurser och kompetens inom detta område på bästa sätt framöver.

Läs mer om strukturerad vårdinformation på webben

Har du frågor kring samverkansgruppens arbete?
Kontakta processtöd Carolina Jansson, SKL.
carolina.jansson@skl.se.
 
Från papper till patient – ett stöd i förbättringsarbete
 
Från papper till patient är ett förenklat stöd i hur en kan driva förbättringsarbete. I det finns vägledning för att identifiera förbättringsområden, planera för, genomföra och följa upp förbättringsarbete.

Från papper till patient på projektplatsen
 
 
Första versionen av generiskt ramverk för kunskapsstöd nu på projektplatsen
 
Det generiska ramverket är en vägledning som i denna första version beskriver processen för att utarbeta kunskapsstöd – primärt i form av vårdprogram – när det finns riktlinjer och vårdprogram att utgå från. Likaså beskrivs de kvalitetskrav som ställs för vart och ett av dess olika moment. Stöd i form av metodbeskrivningar erbjuds också.

Nationell samverkansgrupp metoder för kunskapsstöd har tagit fram ramverket och vill  vidareutveckla det tillsammans med användarna som ska ta fram kunskapsstöd.

Vägledningen ska stödja att alla kunskapsstöd som förmedlas i kunskapsstyrningssystemet är kvalitetssäkrade, enkla att använda och enhetligt utformade.

Det generiska ramverket för kunskapsstöd på projektplatsen.
 
 
Så ska patienter och närstående ersättas för sin medverkan i arbete
 
Nationell arbetsgrupp för patientmedverkan håller på att ta fram en policy för patienters och närståendes medverkan i arbete. Som en del i detta har gruppen tagit fram en modell för hur patienter och närstående ersätts ekonomiskt för sin medverkan i arbete.

Du hittar ersättningsmodellen här på projektplatsen

Patienter och närståendes perspektiv och medverkan i arbete är en grundläggande del av kunskapsstyrning, eftersom det är i mötet med invånare och patienter som skillnaden till det bättre ska göras.
 
 
Årets medskick kring nationella kvalitetsregister – skicka in senast 25 september
 
Alla nationella programområden (NPO) har i uppdrag att bidra i arbetet med att utveckla och integrera nationella kvalitetsregister i sitt arbete. Därför gör varje NPO årligen medskick kring de register som har kopplats samman med respektive NPO.

Nyligen skickades mallen för årets uppgift ut till respektive NPO, och i de fall NPO:et gjorde medskick 2018 finns dessa redan införda i mallen.

Senast den 25 september ska ifylld mall skickas in till kunskapsstyrning-vard@skl.se. Medskicken går till NSG nationella kvalitetsregister och blir en del av ett samlat underlag för bedömningen av kvalitetsregistren ur ett utvecklings- och kunskapsstyrningsperspektiv.

Har ni frågor om uppgiften kontakta Karin Sikström, processtöd för Nationell samverkansgrupp för nationella kvalitetsregister:
karin.sikstrom@skl.se

Nationell stödfunktion kommer också att se över mappstrukturen i projektplatsen under sommaren, och då bland annat göra mindre uppdateringar i mappen för nationella kvalitetsregister och medskicken NPO gör.
 
Nya rekommendationer i Nationellt kliniskt kunskapsstöd
 
Nationellt kliniskt kunskapsstöd har just nu sommaruppehåll i publicering av reviderade rekommendationer, men den 11 juni publicerades:
  • Anemi hos barn
  • Stjärtfluss hos barn
  • Svettningar, palliativ vård
20 augusti planeras publicering av rekommendationer för:
  • Funktionell buksmärta hos barn
  • Förstoppning hos barn
Om Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK)
 
Tack för goda samarbeten, och glad sommar!
 
För att lyckas förbättra resultatet för patienterna och bidra till liv och jämlik hälsa för alla invånare är vi många personer och organisarioner som behöver samarbeta. Den nationella stödfunktionen vid SKL vill tacka för goda samarbeten i det gemensamma arbetet för en god, jämlik och kunskapsbaserad vård! Tillsammans gör vi en hälso- och sjukvård av världsklass ännu bättre, med fokus på bättre resultat för patienten.

Att vara en del av den kraftsamling som sker i landet kring att förbättra resultatet för patienter och stärka samarbeten mellan aktörer är väldigt motiverande och inspirarande. Vi ser fram emot hösten och det fortsatta arbetet, men först önskar vi alla en härlig sommar, säger Marie Lawrence, samordnare vid stödfunktionen.

Unders semestertider är bemanningen vid stödfunktionen lite lägre än vanligt och det kan innebära att svarstiden blir lite längre för frågor som skickas in via kunskapsstyrning-vard@skl.se, framförallt under vecka 30-32.
Nationell stödfunktion, från vänster: Staffan Björk, Camilla Kristensson, Helen Magnusson, Christel Ternström, Marie Lawrence, Sophia Björk och Selma Wolofsky.
Foto: Lovis Hammarkvist Nordvall.
 
 
Om utskicket
 
Detta utskick riktar sig till dig som har ett uppdrag i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, samt till dig som arbetar med närliggande frågor. Syftet med sammanhållen kunskapsstyrning är att skapa en god, jämlik och kunskapsbaserad vård där bästa tillgängliga kunskap användas i varje möte mellan hälso- och sjukvårdens personal och invånare. Bakom kunskapsstyrningsystemet står Sveriges regioner i samverkan.

Prenumerera på utskicket och arkiv
Om du inte får utskicket direkt till din e-postadress idag men skulle vilja få det, 
registrera dig här! Via sidan hittar du även arkivet med tidigare utskick.

Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa — tillsammans gör vi varandra framgångsrika!
Läs mer om kunskapsstyrning på webben