|
Efter en underbar sommar går vi nu in i en höst som inte liknar någon annan. Så stor efterfrågan på mer och fördjupad kunskap om konventionen om barnets rättigheter har jag inte varit med om tidigare. Det är väldigt roligt. SKL har också skickat ut en fjärde enkät till alla medlemmar för att ta temperaturen på beslutsfattande rörande barnets rättigheter. Elizabeth Englundh
|
|
Den här podden tar upp juridiska aspekter av att barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. Samtalet leds av Elizabeth Englundh, SKL, som pratar med Ylva Lindblom, förbundsjurist på SKL och Peter Ramsjö, skoljurist i Lidingö stad. Juridiska frågor inför att barnkonventionen blir lag
|
|
I arbetet med att stärka barnets rättigheter i Sverige har SKL vid tre tidigare tillfällen frågat medlemmarna vilka beslut de har fattat om barnets rättigheter, till exempel om det finns ett beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta utifrån barnkonventionen. Tidigare resultat pekar mot en svag ökning av beslutsfattande rörande barnets rättigheter. Den 12 september skickade SKL ut den fjärde enkäten. Hjälp oss att uppmärksamma enkäten i er organisation så att vi får en hög svarsfrekvens. Lokalt och regionalt beslutsfattande
|
|
Elizabeth Englundh medverkar i ett avsnitt av BVC-podden, där hon och Malin Bergström samtalar om vad det innebär att vara liten och ha egna rättigheter. BVC-podden görs av Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län. Malin Bergström, forskare och barnpsykolog, samtalar med intressanta och kunniga gäster om föräldraskap, småbarn och allt som hör till det. BVC-podden
|
|
Barns och ungas upplevelser av vårdmöten som undersöks i den Nationella patientenkäten har hittills samlats in via vårdnadshavarna. SKL har under 2019 initierat ett utvecklingsarbete för att ta fram frågor och metoder som är anpassade till barnen själva. Projektet kallas Barn-PREM. Arbetet syftar till att stärka barnets rätt att komma till tals. Genom att utveckla enkäter riktade direkt till barn får hälso- och sjukvården ta del av barnets upplevelse av delaktighet, bemötande och trygghet i mötet med vården. Nationell patientenkät för barn
|
|
Allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa och ökningen är större bland tjejer än bland killar. Trötthet, stress och sömnbesvär är några av de vanligaste symptomen. Det visar del tre i den stora studie av ungas attityder och värderingar som genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Unga med attityd 2019
|
|
För att minska den psykiska ohälsan i samhället, behöver många olika aktörer arbeta tillsammans och långsiktigt. Därför tar nu SKL initiativ till att bygga upp en samlande arena för olika aktörer och ett arbete för att skapa förutsättningar för ett brett, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete inom området psykisk hälsa. Kraftsamling för psykisk hälsa vill rusta barn och ungdomar för livet, bland annat genom en samordnad barn- och ungdomshälsa som erbjuder förebyggande insatser utifrån barnets behov. Kraftsamling för psykisk hälsa
|
|
Nu finns det tredje tilläggsprotokollet (TP3) översatt till svenska: En individuell klagomekanism för barn. TP3 gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN-kommittén mot stater som inte uppfyller barnkonventionens bestämmelser. Sverige har ännu inte ratificerat TP3. Tredje tilläggsprotokollet
|
|
|
Länsstyrelserna har fått ett uppdrag från regeringen att samordna och utveckla länsstyrelsernas tillämpning av barnets rättigheter, samt stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och landsting. Uppdraget till länsstyrelserna (PDF)Ändringsbeslut
|
|
Barnombudsmannen genomför webbseminariet Hur kan man stärka barnrättsperspektivet genom att samverka? den 10 oktober. Seminariet är en del av Barnombudsmannens arbete inom Barnrätt i praktiken .Mer information och anmälan
|
|
|
|