"Vi kommer att göra skillnad för liv och hälsa"
 
Att rädda liv och bidra till jämlik hälsa är visionen för kunskapsstyrningen. Sedan Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård startade våren 2018, har 26 nationella programområden och åtta nationella samverkansgrupper inlett arbete.

För 2020 planerar grupperna ett 150-tal insatser för att utveckla och förbättra svensk hälso- och sjukvård. Tre exempel på det är insatser för att förebygga och behandla barnfetma, bättre rutiner för att utreda och behandla matallergier och bättre utredning av kognitiv svikt vid misstanke om demenssjukdom.

–Jag tror att vi kommer att rädda liv tack vare det stora engagemanget. Det syns inte minst i årets planerade insatser. Men vi behöver ha tålamod för att göra det i ett nationellt gemensamt system. Bara i regionerna jobbar cirka 300 000 människor med dessa frågor, säger Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen för kunskapsstyrningssystemet.
Film med Mats Bojestig
Artikel: Vi kommer göra skillnad för liv och hälsa
 
Caroline Nilsson, barnallergolog och ordförande, Mikaela Odemyr, patientrepresentant och vice ordförande i Astma och Allergiförbundet, Jenny van Odijk, dietist, Annika Wallin, vuxenallergolog, Ylva Sjögren Bolin, rådgivare Livsmedelsverket, Birgitta Lagerkrantz, allergikonsulent/ barnsjuksköterska, Carl-Erik Flodmark, barnallergolog Socialstyrelsen, Randi Sandhalla Niklasson, administratör, Ulla-Britt Andersson, allergikonsulent.
Stärkt stöd för vård vid matallergi
 
En av årets insatser för god och jämlik vård handlar om att förbättra livet för personer med matallergi, något som ökar i Sverige. Framförallt är det flera barn som drabbas och det nationella programområdet för lung- och allergisjukdomar som driver insatsen, ser att ett nationellt kunskapsstöd för matallergi kan ge vinster för både individen och samhället. 
Kunskapsstöd vid matallergi
 
Hur vet vi att vårdförloppen gör skillnad? 
 
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp ska bidra till god och jämlik vård och minska skillnader i resultat. Hur vet vi att det blir någon skillnad för patienterna och för hur vården använder sina resurser? Fredrik Westander och Kristin Schoug Bertilsson, sakkunniga i samverkansgrupperna för uppföljning och analys respektive strukturerad vårdinformation, berättar om ett gemensamt arbete för att följa upp vårdförlopp.
Plan för att följa upp vårdförlopp
 
Nya vårdförlopp tas fram
 
Efter förslag från de nationella programområdena beslutade beredningsgruppen i systemet för kunskapsstyrning att ta fram femton nya vårdförlopp med införande under 2021:
  • traumatisk hjärnskada
  • lungfibros
  • inflammatorisk tarmsjukdom 
  • epilepsi
  • långvarig icke-malign smärta 
  • självskadebeteende, ångest och depression
  • jättecellsarterit
  • knäledsartros
  • palliativ vård
  • grav hörselnedsättning
  • sömnrelaterad andningsstörning
  • obstruktiv sömnapné hos barn
Tre vårdförlopp avser sår och ska koordineras: diabetes med hög risk för fotsår, varicer och venösa bensår, samt svårläkta sår.
Pågående arbete inom vårdförlopp
 
Remissrunda klar för sju vårdförlopp
 
Den 6 mars gick tiden ut för att lämna remissvar på  de sju vårdförlopp som togs fram 2019: KOL, höftledsartros, kritisk benischemi, reumatoid artrit, schizofreni-förstagångsinsjuknande, sepsis och stroke/TIA.

– Vi har fått in nära 400 remissvar med många bra synpunkter som vi kommer att ta i beaktande. Remisserna gick ut brett för att säkerställa hög kvalitet och samsyn kring vårdförloppen, säger Christina Holmström, processledare för arbetet med vårdförlopp på SKR.

Den 17 april tas beslut i styrgruppen för kunskapsstyrning (SKS). Därefter påbörjas införandet i regionerna. Fyra vårdförlopp planeras för remissrunda med start 18 maj 2020: hjärtsvikt, osteoporos, demens och ett generiskt vårdförlopp för rehabilitering.
 
Nytt programområde för kirurgi och plastikkirurgi
 
Efter rekommendation från beredningsgruppen beslutade styrgruppen i kunskapsstyrningssystemet (SKS) att ett nytt programområde (NPO) för kirurgi och plastikkirurgi ska inrättas. Det nya programområdet ska inte ta över den kirurgiska delen från andra NPO, utan ska föra in ett allmänkirurgiskt perspektiv samt hantera plastikkirurgiska frågor. Den 17 april fattar styrgruppens beslut om sammansättning och värdskap för programområdet.
 
NPO Perioperativ vård, intensivvård och transplantation
 
Sammansättningen är nu klar för NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation. Sydöstra sjukvårdsregionen är värd för programområdet. Ordförande är Martin Holmer och processledare är Karin Åhlén.
 
Ny samrådsfunktion för jävsbedömning
 
En samrådsfunktion för jävsbedömning etableras för att stödja regionernas jävsbedömningar för ledamöter i NPO, NSG och NAG. Varje region gör sin egen bedömning, men ska vid oklarheter kunna lyfta frågor till samrådsfunktionen. De sjukvårdsregionala samordnarna tar fram en uppdragsbeskrivning under våren. Blankett och riktlinjer för jävsbedömning har också setts över.

– Med samrådsfunktionen vill vi säkra att jävsbedömningar inom systemet sker på ett enhetligt sätt, säger Kristina Ateva, sjukvårdsregional samordnare för Stockholm-Gotland sjukvårdsregion.
 
Kvalitetsregister för forskning 5 maj
 
Välkommen till 2020 års konferens Kvalitetsregister för forskning. Konferensen hålls i Stockholm och syftar till att öka kompetens kring kvalitetregisterforskning och möjliggöra möten över disciplin- och professionsgränser. Arrangör: Sveriges Kommuner och Regioner, Nationella Kvalitetsregister, Vetenskapsrådet, Apotekarsocieteten.
Program
Flyer för utskrift
 
Dags för Lärandeträff
 
Den 12 maj är det dags för årets första gemensamma Lärandeträff. Primära målgrupper för träffen är ledamöter i nationella programområden och nationella samverkansgrupper. Dagen hålls i Stockholm och inbjudan skickas ut till berörda via e-post.
 
Om utskicket
 
Detta utskick riktar sig till dig som har ett uppdrag i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, samt till dig som arbetar med närliggande frågor. Syftet med sammanhållen kunskapsstyrning är att skapa en god, jämlik och kunskapsbaserad vård där bästa tillgängliga kunskap användas i varje möte mellan hälso- och sjukvårdens personal och invånare. Bakom kunskapsstyrningsystemet står Sveriges regioner i samverkan.

Prenumerera på utskicket och arkiv
Om du inte får utskicket direkt till din e-postadress idag men skulle vilja få det, registrera dig här! Via sidan hittar du även arkivet med tidigare utskick.

Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa — tillsammans gör vi varandra framgångsrika!
Läs mer om kunskapsstyrning på webben